cgcii \ arid, där iiornicr ocli x ärderingar är rclari\ r klart urkrisralliscrade. Milirärstånder i Sxcrigc under uSoo-taler har hoskri\ irs soin on scat i Staten, ined ett eget norinswstein och en egen etik.' Oen inilitära organisationen var en strikt hierarkisk organisation nied starka krav på lydnad och disciplin. Sörensen har i sin avhandling påpekat att kaserniniljöns sociala relationer måste ses mot bakgrund a\ de hireställningar som utmärkte tidens militära svstem, föreställningar som han definierar som konserv ati\ a tveh traditionalistiska.'’ I lan talar om en kompakt patriarkalisnf med en kombination a\ å ena sidan e.xploatering och kontroll, å andra sidan faderlig omsorg och heskvdd. Denna patriarkalism (eller paternalism) upprätthfills a\ officerskåren som den militära miljcHis normuppställare.’' Detta svnsätt genomsyrade också det militära straffsystemet och länge kom värnpliktiga och andra underlvdande i det militära svstemet att hållas i v ad \vgren har kallat ett disciplinärt järngrepp.'' Det handlade då om såväl disciplinstraff som straff enligt krigslagarna. Det har dock häv dats att v ärnpliktsarméns införande var hiirjan på slutet for det paternalistiska svstemet, eftersom den allmänna värnplikten - samt den politiska demokratiseringsprocessen - underminerade själv a grunden for paternalismen."' Disciplineringen av soldaterna, med krav på ov illkorlig Ivdnad av en allenarådande fnerordnad fungerade inte lika smärtfritt när formannen kunde vara av lägre social rang än den värnpliktige. \ ad kan man då säga om föreställningar om manlighet i en sådan miljö.^ Manlighetsforskning eller maskulinitetsforskning är en relativ t nv inriktning inomden genusteoretiska forskningen. Den genusteoretiska forskningen kan, något förenklat, definieras som forskning där f(‘)reställningar om manligt och kv innligt och relationen däremellan fokuseras. .\tt denna relation oftast är en maktrelation är ett centralt antagande, likav äl som att f ireställningarna om manligt och 39
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=