RSK 3

oftast en särskild koininendcrad underofficerd \’ägrarna hade \ anligt\ is ingen som företrädde dem, de fiirsx arade sig själva och s\ arade alltså själva på de frågor som ställdes till dem angående moti- \ en f()r deras \ ägran. Krigsrättens beslut kunde ö\ erklagas till krigshovrätten, som också den bestod av fvra militära ledamöter med två suppleanter och ett krigsho\ rättsråd som den enda ci\ ila personen. Först därefter kunde målet komma att behandlas a\ civil domstol, eftersom 1 lögsta domstolen \ar slutinstans. Det fanns ett militärt inslag också i Högsta domstolen i de mål som överklagades från Krigsh(tvrätten. Detta inslag bestod i att t\ å av justitieråden bvttes ut mot militärer av generals rang. Teorier om manlighet och den militära kulturen \dll man undersöka de former av manlighet som värnpliktsv ägrarna kunde tänkas representera, så är det (K'kså rätt naturligt att diskutera den militära miljön eller kulturen. Det var i den miljön som vägrarna ställdes inför rätta och även om debatten pågick i riksdagen om olika lagförslag i dessa frågor, så fanns militären med också där. I utredningarna hände det att militärer satt med somsakkunniga ivch i riksdagen fanns de också representerade, då många av riksdagsledamöterna v ar eller hade varit aktiv a militärer. De normer och v ärderingar som militären omfattade kom i högsta grad att stv ra hur V ärnpliktsv ägrarfrågan diskuterades. Militären fungerar också bra somundersökningstvbjekt om man vill ha ett undersökningsobjekt som i sig representerar en egen kultur, en 38

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=