scMii a\ \ ikande från normen tor manlighet oeh manligt beteende \ id denna tid? Eller sågs \ ärnplikts\ ägrarna som representanter tor en alternatit’ manlighet? o Ar 187;^ \ ägrade ett antal gotlänningar att hära \ apen och uniform. De antorde alla sannetshetänkligheter som grund tor sin vägran och dömdes till såväl hö)ter som straffarbete hir sin vägran. Detta är törsta gången man kan se en mer omfattande och organiserad \ ärnphkts- \ägran i Sterige. En törklaring till att \ärnphkts\ägrarfrågan hle\ aktuell just då kan ses mot bakgrund av att det törst året desstörinnan hade lagstiftats om en ox illkorlig individuell \'ärnphkt. Eram till år i8'’2 hade de unga män som a\’ olika skäl inte \ elat genomtöra sin militärtjänst antingen kunnat köpa sig tria eller leja någon annan att i deras ställe uttöra \ ärnplikten. o Ar lyoi beslutade riksdagen att intöra en ny härordning och därmed också en nv lag om allmän \ ärnphkt. Den törändring som fick betydelse tcir \ ärnpliktsvägrarfrågan \ ar att ö\ ningstiden utökades markant. Erån att ha varit dagar utsträcktes övningstiden till 240 dagar lör "\anhga" \ ärnpliktiga, medan x ärnpliktiga inom specialförband kunde komma att göra upp till ;6^ dagar. Den utsträckta övningstiden i kombination med att man inte tagit hänsvn till den opinion som bildats för att s.k. samvetsömma värnpliktiga skulle slippa att låta vapenöva sig, ledde till att konflikten accentuerades i denna fråga. 1 den här artikeln ska jag ge en bild a\ hur diskussionen kring \ ärnphkts\ ägran flirgades av föreställningar om vad som ansågs vara normalt manligt beteende vid denna tid. Undersökningsperioden rör sig om tiden mellan 1898-1904. 36
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=