Restaurering och postmodernism 1990-2000 Ituih till 199;^ \ar B\ggnadssryrelsen ans\arig tor uttorniningcn a\ ettekrix a och ändamålscMiliga domstolslokaler. Nämnda är a\ \ ecklades emellertid Byggnadsst\'relsen och ägandet a\’ tingshusen övergick till det nvhildade statliga bolaget \asakronan. \asakronan har d(ick fram till idag sålt många a\ tingshusen till prix ata fastighetsholag (^ch ägarhilden är i nuläget nu’cket splittrad. Saititidigt som \ asakronan tog ö\er ägandet öxergick ansvaret för tingsrätternas lokalhållning till D\’, som dock skulle agera inom ramen för \ad regeringen beslutade på området. Liksom tidigare ansåg D\ att domstolen borde ligga i de centrala delarna a\ staden med nära tillgång till allmänna kommunikationer. \ idare framhölls att tingshusen borde ha "ett framträdande läge i stadsbilden" och det \ ar a\ \ ikt att "förstärka lokalernas identitet genom utformning a\ entréer, sk\ lto ning och annan annonsering utåt."- Ar 199^ fick tingsrätterna rätt att, utan att hiira regeringen, dra in tingsställen som låg utanför kansliorten. ' Samma år tillsattes Domstolsk<mimittén \ ars uppgift \ ar att se över den organisatoriska strukturen inom domstolsx äsendet. Bland annat diskuterades en hirening a\’ de allmänna dc)mstolarna och de allmänna för\ altningsdomst(darna samt en sammanslagning a\ flera a\ tingsrätterna.^^ Kommitténs betänkande presenterades 1998, men ledde i praktiken inte till några större fiirändringar i domstolsorganisarionen. l'å domstolsb\ggnader uppfiirdes på 1990-talet. Ln a\ de fa tingsrätter som fl\ rtade in ett nvbyggt hus \ ar Göteborgs tingsrätt som 1993 lokaler inne i centrala Ciöteborg för sin t\ istemålsa\delning. A\en Simrishamns tingsrätt fick ett in tt tingshus i början a\ 1990-talet, närmare bestämt 1991. Samtidigt som allt o färre tingshus uppfördes drogs allt fler tingsrätter in. .\måls tingsrätt försvann 1996 och domsagan förenades med N änersborgs tingsrätts 208
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=