Do ringsrärrcr som inte vipptiirde riirtscentra flt ttadc ofta in i \ anliua kontorstastiu'heter tillsammans med andra mt ndiuheter och toretag. Ivskilstiina tingsrätt (1977) \ ar till e.xempel belägen i ett komhincrat atfärs-, bank- och kontorshus i centrala k.skilstuna. fingshusen låg \ anligr\ is inne i de centrala delarna a\ tätorterna, nära de allmänna kommunikationerna. De \ar lätta att nå men ibland s\åra att hitta, såsom fallet \ ar i Uppsala (i9‘’i). Man tar leta ett tag bland alla skvltar j’>å atfärsgatan innan man hittar den som det står "'fingsrätt" på. l a n\a, fristående tingshus uppfördes på i9tSo-talet. Som e.xempel kan nämnas liinköping (19S4) och Karlskoga (19st). Ofta fick de nvlnggda husen hirläggas till utkanten a\ samhällena eftersom stadskärnorna redan \ar fullt utlnggda. De centrala bestämmelserna beträffande tingshusens utformningblev allt fler och allt mer omfattande. Skrifter med titlar a\ tvpen "Bvggnadsstvrelsens tekniska fbreskrifter. Krav och råd fbr mark och hus. U2 tingsrättslokaler" publicerades. I dessa publikationer reglerades i minsta detail hur domstolsbvggnaderna och tingssalarna skidle utformas. N isserligen låg miljr) och säkerhetsaspekter bakom direktiven men det medförde också en likriktning och detaljreglering av tingshusen: "urrvnime jior plats \ id hord skall \ ara min 1200 mm for rättmis ordtbrandc, otfL-rklanesridcn utan personor i rummet skall \ara o,r-o,(S s, luftljudsisolering mot angränsande rum skall \ ara minst 4iS dB. o .\r 1981 presenterade ä\en D\ en promemoria med en basmöblcringsplan for tingssalarna \ ilket präglade inredningsv alet for många tingsrätter for en lång tid framåt. Kinnarpsmöblerna gjorde entré i "Rättens tempel". .\lla dessa fbrordningar begränsade i stor utsträckning tingsrätternas handlingsfrihet v ad gällde tingshusens och tingssa1 arnas titformning. 207
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=