BvTåkratisering och centralisering 1970-1990 Rådhiisrätrcrna Rirstarligades i96> \ ilkec \ ar crr a\ de tdrsra sregcn på \ ägen mot en enhetlig domstolsorganisation tor de allmänna domo stolarna. Ar 1971 trädde tingssrättsreformen i kraft.''' 1 läradsrätter oeh rådhusrätter ersattes a\' tingsrätter, oeh underrättsorganisationen hle\' homogen. 112 häradsätter och 29 rådhusrätter oimandlades till hundratalet tingsrätter. På i9~o-talet tillkom ä\en de allmänna tor- \ altningsdomstolarna. Under 1960-talet och början a\ i9~o-talet \ erkställdes ytterligare kommunretormer. .\llt tier sammanslagningar till större enheter genomtördes och den tidigare tätortsindelningen togs hort. Oen enhetliga benämningen blev hädanefter kommun. 1'ingshuslnggnadsskyldige upphiirde S(M1i specialkommun med utgången a\ i9‘’o. Dess samtliga tillgångar, och skulder, öxergick i statlig ägo. B\ggnadsst\ relsen ö\ertog anst aret tor lokalhållningen oeh gjorde o sig samtidigt a\ med ett stort antal tingshus. " Ar i9-s' inrättades Oomstols\ erket (dn ) i Jönköping som central tör\ altningsm\ ndighet inom domstols\äsendet. Alla dessa reformer under törsta hälften a\ 19^0-talet medtörde ett nvtt svnsätt heträftande tingshusens både vttre och inre uttormning. På i9'::'o-talet uppkom idén om samlade rättscentra \ ilket kan ses som en \ idareur\eckling a\ tunktitmalismen. länken \ar att tlera mvndigheter skulle samlas under ett och samma tak; tingsrätt, länsrätt, åklagare, polis, kronofogdemyndigheten och så v idare. Genom att placera tlera myndigheter tillsammans i en byggnad, gärna med en gemensam entré, kunde man spara både personal och lokalyta. ldfekti\ itet \ ar ett honnörsord. Rättscentra upptördes hland annat i Sunds\all t]97>) och Luleå (1977). i9'’o-tals tingshus \ar funktionella om än något fantasilösa och trista. 206
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=