Processrättsutredningarna och diskussionen kring en ny Rättegångshalk dominerade de juridiska debatterna och diskussionerna under 1920- och i9:;o-talen. Processkommissionens principbetänkande presenterades 1926 och slutresultatet hle\ så småningom den m a Rättegångsbalken (rb) som antogs 1942. De nva principerna muntlighet, omedelbarhet och koncentration intbrdes i processen. Brottmålsprocessen ble\ ackusatorisk istället tor som tidigare ink\ isitorisk, och åklagarna och adxokaterna fick en etablerad ställning och roll i rättssalen. Rättegångsbalken trädde i kraft törst sex är efter antagandet, det vill säga 1948. Domstols\ äsendet och uni\ ersiteten behih de några år på sig att lära sig de nva bestämmelserna och lära ut demtill nästa generation a\ jurister. Dessutom\ ar tingshusen och tingssalarna i beho\ av ombyggnad tor att de nva processidealen skulle kunna fungera i praktiken. Ad\’okater och åklagare behö\de nya rum i tingshusen och bord i tingssalen. I samband med intbrandet a\ den nva RB drogs många domsagor in eller ombildades, och tlera gamla tingsställen försvann.'’ Cienomen ny lag 1924 kunde mindre städers rådhusrätter läggas under landsrätt med en närliggande häradsrätt. De nva reglerna stärktes gemun ännu en lag 19^2 som ga\ statsitiakten bättre möjlighet att a\ skafta de allra minsta rådhusrätterna. Dessa bestämmelser ledde till att drog tlera rådhusrätter in på 1940-talet; Pksjö, Simrishamn, Norrtälje, lörshälla, Ronneb\-, Sigtuna, \ adstena och \ immerby tor att nämna några. Under krigsåren rådde ransonering på bvggandsmaterial och tå o tingshus uppfördes under perioden. Ett undantag är dock Angermanlands \ästra domsagas tingshus i Ramsele som in\igdes 1941. .Många härader väntade också med att upptöra ma hus intill dess att man \ isste hur bestämmelserna i n\ a RB skulle se ut. Detta på grund a\' att man \ isste att de ma processidealen som omtalats i tidigare betänkanden skulle på\ erka uttormningen a\ tingshusen och framtör 204
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=