Det \ ar ä\ en under den här tiden soin de fdrsta generationerna a\ professionella arkitekter \ ar verksamma. Kring sekelskiftet började oekså arkitekter att anlitas för att göra ritningar till tingshus.'^ Detta fenomen märktes hland annat i det stora antal arkitekttä\ lingar som kring sekelskiftet lyoo utlvstes beträffande utformningen a\ offentliga h\ ggnader. Rådhustä\ lingar genomfördes hland annat i I lelsingborg, Karlshamn, Stockholm, Borås, Landskrona oeh Östersund." Det hirekom ä\ en tä\ lingar omtingshus, till exempel Södra Roslags n\ a tingshus i 1 laga 1904-oc. \ issa arkitekter ritade ett flertal olika domstolsh\'ggnader: Frans B. Wallberg \ ar uppho\ smannen till rådhuset i Östersund (lyii) oeh tingshuset i Strömsund (1911). Lars Kellman från Borås gjorde ritningarna till tingshusen i dVanås (1910), I lallsherg (1909), Mellerud (1910), Lidköping (1904) samt döeta, \’ista oeh .\lo domsagas häradsrätt (lö()8) i jiinköping. Domstolshyggnaderna i tegel som uppfördes i Simrishamn (1881), å stad (1904) oeh l lammenhög (1881) \ ar alla ritade a\’ Peter Boisen. d heodor Dahl \ ar mycket \ erksam i återupph\ggnaden a\ staden Köping som eldhärjats 18Sö. Dahl, \ars arkitektur kännetecknades av rik dekor, ritade hland annat det n\'a tingshuset i Köping som stod klart 1894 oeh han utformade ä\ en ritningarna till tingshusen i Kolbäck (1900). Arkitekten Lrnst jacobsson gjorde ritningar till rådhusen i Söderhamn (i8“8) tieh Karlstad (1869). Folke /,etter\ all, son till den kände arkitekten 1 lelgo /.etter\ all, ritade flera tingshus oeh andra offentliga hvggnader i början a\ 1900o talet. Som exempel kan nämnas Ångermanlands mellersta domsagas häradsrätt i Sollefteå (1906), Folkare härads tingshus i Kr\ Iho (190Ö samt Boteå tingslags tingshus i X\ land (1912). Det sistnämnda huset \ ar uppfört i jugendstil på klassicistisk grund medan tingshuset i Sollefteå hade fornnordiska och natic^nalromantiska stildrag. På taket 202
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=