\är dor ma tingsluisct i IVoIlliätraii uppfördes pa icSyo-taler byggde nian till och med en konstgjord kidle for art tingshuset skulle fa en så imponerande och framträdande plats som mcijligt i staden! Domstolsbyggnaderna under den här perioden \ar pampiga, påkostade och ofta dekorerade med rättsliga s\ inboler, till exempel vågskålen och sv ärdet. Tingssalarna fick en framträdande roll och hade ett tydligt symbolspråk. Domarens och nämndens upphöjda ställning förstärktes genom att rätten oftast satt på ett podium. Skranket markerade dock fortfarande gränsen mellan rätten och allmänheten. På väggarna i tingssalen \ar olika dev iser och bilder målade. Dessa hämtades många gånger från domarreglerna och lokala motiv. Vidare fanns ofta porträtt av tidigare domare och häradsdomare i salarna, kdtersom häradshintlingen inte längre hade något boställe skapades ofta en V åning fir häradshin dingen i tingshusen eller så uppfördes en villa v id sidan om. tingshuset i 1'alkenberg (1907) hade till exempel en stor häradshin dingev åning som skin ut på baksidan av tingshuset. Utformningen av domstolsbvggnaderna styrdes av tidens stileklekticism som dominerades av nationalromantik, nvklassicism och jugend. ringshusen v ar att betrakta som "Rättens tempel", helgade åt dess gudinna Justitia. fingshuset i Kviström (1917) såg ut som en medeltida borg medan \’ilhelmina tingshus (1920) hade klara fornnordiska stildrag, fingshuset i 1 ludiksvall (1909) uppfördes i en arkitektonisk brytningsperiod och bck drag av både jugend och nationalromantik. jugenddragen kändes igen på det rundade frontpartiet och den ljusa putsen, medan ankarslut och småspriijsade fönster var exempel på det senare. Andra jugendhus återfanns i I lärnixsand (1907) och i Krvlbo (i9oA- Mänga tingshus som uppfördes vid den här tiden fick tegel- eller putsfasader. Detta berodde dels på att tingshusbvggnadssk) Idige hade mer medel till sitt förfogande, dels på att tegel bliv it billigare att producera och transportera. 201
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=