\ar str)rst i områden med stora gods. OIA tog ii\en tram en generell planlösning - en så kallad salsplan - tör domsrolshvggnaderna. Salsplanen innehar att tingssalen placerades i mitten av huset med omkringliggande rum och kammare. I tingssalen \ar rätten placerad på ett podium. Rätten och allmänheten skildes ofta åt a\ ett skrank. Rå 1700-talet slog även Inigreståndsarkitekturen igenom i utformningen a\ domstolsh\ggnaderna på landsh\’gden. Pingshusen h\ggdes så att de skvdle efterlikna stenhus, men trähus \'ar fortfarande \ anligast. \ issa bygder hade mer dragning åt herrgårds- och stadsbebyggelse medan andra hade en mer traditionell byggnadsstil. 1 lammarkinds härads tingshus \ id k\ rkan i Mogata (uppPirt cirka i7oo) i Östergötland är ett e.xempel på en b\'ggnad som tagit intrxck a\ h(")greståndsidealen. B(“)tterum utanför Kalmar är ett annat e.xempel på tidigt i~oo-tals hus. Det \ ar uppfört i trä med små \ äggfönster och brutet tak. 1 Skåne bvggde man traditionellt med kors- \ irke, v ilket \ ar en billig metod, eller sten. Ivxempel på det senare är tingshuset i Stora I lerrestad som uppfördes kring sekelskiftet 1800. Byggnaden låg på en hög sockel och hade tjocka murar a\ natursten. \ issa härader \ ar mer måna än andra om att ha påkostade hus. .\\ en häradslnix dingarnas intresse Pir tingshusen och häradets ekonomi \'ar avg(")rande fÖ)r utformningen a\ Inggnaderna. Annu anlitades inte arkitekter till att göra ritningar utan det \ar landshö\ dingen, häradshö\dingen eller häradsiinånarna själva som stod för utformningen a\ tingshusen. 1 t älmående jordbrukstrakter uppfördes stora, imponerande trähus med mvcket dekor. Pingshuset i Pillinge, Ostergötland, uppfördes Aven detta tingshus, som är beläget på en höjd \ id en lands\ äg, har lånat detaljer från iKigreståndsarkitekturen. O.X()gat o\anf(')r dfirren \ar till exempel \anligt inom barocken, löngshuset ligger för övrigt än idag i en väl bevarad gårdsmiljö. "Pill och med det gamla utedasset finns k\ar! 197
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=