tingsstället soni regel \ id stadens torg. Dessa platser hle\ ä\ en soeiala mötespunkter. I Magnus kmikssons landslag stadgades i Rättegångshalkens kapitel \I1 att det bara skulle finnas en tingsplats i \'arje härad. Ting skulle hållas under tre perioder - på vintern, \ åren och hösten - t arje år.^ Under 1400-ralet började man att hålla ting inomhus. Närheten till kvrkan gjorde att prästgårdarna ofta fick tungera som tingshus. \äd mitten a\ 1600-talet fick häraderna alltmer tasta tingsplatser, ä\ en om dessa kunde \ ä.xla från år till år. Domstoo len \ ar oftast ambulerande ocli några särskilda tingshus fanns inte. Ar i6^(S f()reskre\ dock (löta ho\ rätt att landshö\ dingarna skulle se till att \arje härad hade ett fast tingsställe. Detta skärptes \’tterligare genom den reform som Karl XI införde 16H0. Syftet med reformen \ar att strukturera upp organisationen a\’ underrätterna samt att skapa en duglig och akti\’ domarkår. Varje häradshfn ding skulle vara bosatt inom häradet/domsagan, i regel på ett särskilt boställe som tillhandah(")lls av kronan. Häradshövdingen skulle själv utöva sitt ämbete och v ikarier f'lck endast kallas in vid stvrkta laga förfall. \ ikarierna skulle tillsättas av någon av hov rätterna eller, v id längre av brott, av Kungl. Maj:t. \ idare ålades bönderna i v arje härad att uppföra permanenta tingshus. Cienom reformen utökades den statliga kontrollen öv er rättskipningen och domarna, läärst efter i6(So fick alltså häraderna karaktären av mer stadigvarande domsagor. \ arje härad v ar ofta identiskt med ett tingslag och tingsstället placerades av rättv iseskäl oftast mitt i häradet. På det sättet fick alla lika lång resa till tinget. Detta kan förklara varför vissa tingshus i våra ögon kan verka malplacerade i förhållande till nutida tätorter.' 1^1 nva domstolsbvggnader uppfirdes reformen till trots, 'fingen hiills fortfarande i stor utsträckning på gästgiverier, större gårdar och o sockenstugor. .\r i6(S^ infördes sv ensk rätt i de skånska landskapen och detta uthiste en mindre bvggnadsvåg i de siklra delarna av landet 193
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=