nian \ ill skapa en hild a\ uti ccklingen a\ rätten oeh rättsx äsendet. 1 tingshusen svnliggörs den s\ enska rättsuti ecklingen samt tingens och tingshusens identitet, inte minst synen på domarrollen och domstolarnas ställning i lokalsamhället. Oomstolshyggnadernas utformning speglar \ idare samtidens processrättsliga, politiska, sociala och ekonomiska ideal. Svftet med denna artikel är att kortfattat redogöra för domstolshvggnadernas utformning och hur denna förändrats från 1600-talet fram till idau;.’ Stånds s amhällers dcåmsto1 sh\ ggnader 1614-1700' Dagens s\enska domstolsiäsende har sina rötter i medeltidens o häradsrätter och rådhusrätter. .\r 1614 inrättades den första ho\ rätten - S\ea ho\ rätt i Stcickholm - som under de närmast följande decennierna fick flera efterföiljare i det s\ enska stormakts\ äklet. 1600-talets domstolar präglades a\ ståndssamhällets privilegier. Principen sKum cuiquc - åt \ ar och en sitt - \ ar rådande ä\ en i domstols\ äsendet. \’arje stånd hade sin egen domstol och en\ar skulle diimas a\’ sina likar, l läradsrätterna var böndernas domstolar medan borgarna dömdes a\ rådhusrätterna, prästerna a\ domkapitlen och adeln hade från 1614 sin första instans i hovrätten. \ idare fanns en mängd olika specialdomstolar med både subjektix (\ issa persongrupper) och objektix (\ issa mål ) kompetens; som e.xempel kan nämnas kollegierna, borgrätterna, gru\ rätterna och krigsrätterna. Bestämmelser om tingsställen hade funnits ända sedan medeltiden. På landsb\ gden hölls tingen på hä\ d\ unna platser, för det mesta under bar himmel och ofta i närheten a\ k\ rkor. I städerna placerades 192
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=