o Kjell Ake Modéer har i sin avhandling dragit upp gränserna tor den sx enska jurisdikrionen i de tvska pro\ inserna tram till inrättandet a\’ trihunalet. Min a\ handling avser därmed att fortsätta med dessa prohlemställningar. Den s\enska jiirisdiktittnens gränser etter i6>'7 kännetecknades just a\ dessa rättspolitiska diskussioner i det wismarska trihunalet och \ isitationen år 1688 utgör därmed en her\'- delsetidl tidpunkt. Xoter 1 Föreliggande artikel är en kortare presentation av min kommande avhandling omvisitationen av trihunalet i Wismar och dess rättspolitiska betydelse. 2 Modéer, Kjell Ä., Gerichtsbarkeiten der schwedischen Krone im deutschen Reichsterri-torium. I. Voraussetzungen und Aufbau 1630-1657, Stockholm 1975. 3 En god redogörelse för de svenska stormaktspolitiska ambitionerna ges av Sten Carlsson och Jerker Rosén, se Carlsson, Sten & Rosén, Jerker, Svensk historia I. Tiden före 1718. Fjärde upplagan. Lund 1962, s. 408 ff. Vad avser den westfaliska freden och dess resultat hänvisas till Dickmann, Fritz, Der Westfälische Frieden, Munster 1959, passim. 4 Denna doktrin behandlas utförligt av Willoweit, Dietmar, Rechtsgrundlagen der Territorialgewait. Forschungen zur Deutschen Rechtsgeschichte, Bd 11, Köln och Wien 1975. 5 Back, Pär-Erik, "Die Stände in Schweden-Pommern im späten 17. und im 18. Jahrhundert" i Gerhardt, Dietrich (Hg), Ständische Vertretungen in Europa im 17. und 18. Jahrhundert. Veröffentlichungen des Max-Planck-lnstituts fur Geschichte 27, Göttingen 1969, s. 120 f. 6 Se t.ex. Smend, Rudolf, Das Reichskammergericht. Geschichte und Verfassung. Wien 1911, nytryck 1965, passim. För de komplikationer som uppstod i samband med Rikskammarrättens införande, se även Weitzel, Jurgen , Der Kampf umdie Appellation ans Reichskammergericht, Köln 1976, passim och Weitzel, Jörgen, "Zur Zuständigkeit des Reichskammergericht als Appellationsgericht" / Zeitschrift der Savigny-Stiftung fiir Rechtsgeschichte, Germanistische Abteilung90 1973, s. 213-245. 7 Instrumenta Pacis Westphalicae, Art X §12, Quellen zur neueren Geschichte, Heft 12/13, s. 141. Se även Dickman, s. 323-324. 8 Gadebusch, Thomas Heinrich, Schwedischpommersche Staatskunde, Teil 2. Greifswald 1788, s. 282-283. 9 IPO Artikel X § 12. 10 Modéer, s. 293. 11 Modéer, s. 293. Se även Back, Pär-Erik, Herzog und Landschaft. Politische Ideen und Verfassungsprogramme in Schwedisch-Pommern um die Mitte des 17. jahrhunderts. Samhällsvetenskapliga studier, bd 12. Lund 1955, s. 295 f. 12 Back (1955), s. 294-295. 18cS
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=