Avslutande diskussion Som jag patalat o\ aii fanns det en uttalad målsättning från den s\ etiska kronans sida att skapa ett domuiium miiris haltici, en målsättning som hlev ännu tydligare i samband med Karl XI:s trontillträde. I'ram tills dess hade förhållandet till pro\ inserna grundats på inställningen att låta pro\ inserna skiita sig sjäh a i så stor utsträckning som möjligt. Denna pro\ inspolitik fick under Karl Xl;s regeringstid ge vika for en uniformitetstanke. Ivxempel på detta är de ingrepp som gjordes i såväl Skåne som Li\ land. De t\ ska pro\ inserna utgjorde här\ id inga undantag, men situationen \ar mer komplicerad i dessa områden på grund a\’ den konstitutionella regleringen. IVihunalsx isitationen 1688 utgjorde ert firsök att åtminstone strama upp relationen mellan ständernas pri\ ilegier och en effektix for- \ altning. .\tt \ isitationen påkallades när den ekonomiska politiken ifrågasattes understr\ ker detta antagande. N isitationsinsrirutet \ar dessutom ett tidstypiskt medel, som symboliserade statsmaktens misstroende mot att låta domstolarna ut\ecklas till själ\ständiga organ. Denna kontrollmöjlighet \ ar därmed a\' stor politisk hetydekse, oa\ settomden användes \ id Rikskammarrärten eller \ id Overappellationstrihunalet i \\ ismar. Det \ ar ingen tillfällighet att \ isitationen ägde rum just 1688. Det \ ar heller ingen tillfällighet art en n\’ \ isitation planerades under det gustavianska en\äldet. Det var slutligen ingen tillfällighet art \ isitationsfrågan inte aktualiserades under frihetstiden, .\lltid detta är endast bevis fcir institutets rättspolitiska innebörd. .V\ denna anledning är också titeln på denna artikel " Rdttspolirih och judicidl koiitroir. Dessa t\å begrepp talar t\dligt om vad \ isitationen egentligen innebar. 187
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=