Mer prohleniiitiskt \ ar emellertid torhållandet v id Rikshov riider, kejsarens domstol, där v isitationer länge motarbetades. Det skulle dröja långt in på 1600-talet innan frågan blev töremål tör en ganska vag reglering. .Med vilken rätt skulle kejsarens domstol v isiteras.^ \ isitationerna reglerades slutligen i i6>-4 års rikshov rådsordning (RHRo) titel \ 11 §2s-, där det stadgades att "so vidoherdievisihitioii unfJas rcichshoffsraths hctn-ffci/ tbuet, lasscu vdr cs hcy der verord)iiitig del.s zn Miif/srer mid ()lsti(d>rnggtiiiffgerichteii friedcusclduss cdlcrdiugs vcrblcihei"'''. Denna v aga formulering är ert uttryck tör der kejserliga motståndet mot V isitationer av Rikshov rådet. ' föl )ämtörelse med törhållandena i den tveska processrätten av ser analysera vilka skillnader som egentligen fanns vad gällde visitationsinstitutets funktion. .Med anledning av att jag i skriv andes stund ännu inte börjat behandla denna komparativa del har jag heller inga tvdliga svar. \öd jag däremot kan konstatera är att det tv’ska visitationsinstitutet inte fungerade tillfredsställande och någon visitation förekom heller inte under hela 1600-talet. Detta borde emellertid inte v ara ett problem tÖ)r min forskning utan kanske tvärtom stärka min tes om visitationens rättspolitiska karaktär. \ isitationer av den tyska Rikskammarrätten förekotn när kejsarmakten gjorde anspråk på en absolutistisk maktutövning, eller då särskilda skäl av politisk art gjorde det ncidv ändigt att stvra upp v erksamheten. Detta kan förklara det relativ t sparsamma anv ändandet av det rikskammarrättsliga Vi si tationsi nsti tutet. 184
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=