hu\ iidsakliga intresset for tnrskningen. \ isitationsinstitutet har tned anledning a\ detta inte satts in i någon större kontext. Anledningen till detta skulle kunna \ara det taktum att det endast förekom en \ isitation a\ trilninalet, nämligen den o\ an nämnda år 1688. Däremot \ ar denna \ isitation ett resultat a\ en längre tids motsättningar och dess resultat hetvdelsefidlt för den framtida processen i trihunalet, \ ilket i sig talar för heliot et a\ forskning. Låt mig emellertid återgå till den ställda frågan hur \ isitarionsinstitutet skall definieras, låir att kunna göma en korrekt analvs a\ \ isitationsinstitutet måste, enligt min mening, åtminstone t\å aspekter beaktas, låir det fiirsta måste \ isitationsinstitutet i det vvismarska trihunalet sättas i relation till motsvarigheten i den tyska processrätten. I'ör det andra måste dessutom \ isitationsinstitutet sättas i relation till andra processuella institut med liknande funktion, främst de extraordinära rättsmedlen. Därmed hlir det möjligt att undersöka huruvida det fanns några gemensamma drag i anv ändandet av dessa institut. DKT TYSKA VISITATIONSINSTITUTET Fiirehilden fiir trihunalsordningens v isitationsinstitut fanns i den tv’ska rikskammarrättsordningen (rk(iO), där v isitationer reglerades från år h'07. Från hiirjan hade dessa karaktären av att främst kontrollera finansiella frågor som hisittarnas av löning m.m. Med tiden utvecklades emellertid v isitationsinstitutet till ett politiskt kontrollorgan, inte minst i samband med de konfessionella oroligheter som utmynnade i en nv rikskammarrättsordning år i>>s'. Ivnligt de ryska bestämmelserna skulle v isitationen genomfiiras av antingen kejsaren själv eller en särskild kommission ledd av ärkekanslern i Mainz. ’ 183
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=