§12. I'crncr räunit cr ihnen alien und jeden crwiihntcn Lelien das Privilegiumde non appellando ein; dies jedoch unter der Bedingiing, daB sie einen obersren Cjeriehtshid oder eine Appellationsinsranz an eineni passenden Ort in Deutschland einrichren und mit geeigneten Personen heset/.en, die eineni jeden Recht und Cierechtigkeit liandhahen snllen geniäl.1 den Reiclissat/.ungen und den Recliten eines jeden Ortes, dime ternere .\ppellation oder .Vmkation der Prozesse.'' Därmed hade de s\ enska kra\ en tillgodosetts, men trån ständernas, främst de pommerska, sida kt arstod farhågorna om att den s\enska kronan skulle ftirsöka låta \iktiga ärenden beslutas i Stockholm, riden efter tribunalers inrättande medförde därfdr en intensix debatt om trihunalets kompetens, där prox insregeringarna hä\ dade art politiska och ekonomiska ärenden skulle förbehållas regeringarna och inte bli föremål for pröx ning i tribunaler. Från ständernas sida x ille man att inte enbart beslut fattade ax’ judiciella instanser i prox inserna skulle falla inom ramen tor tribunalers behörighet, utan äxen beslut ax prox insregeringarna. Fribunalet skulle därmed fa ett betx delsefullt inflytandeöx er utx ecklingen i kraft ax^ att det x ar oax bängigt och öxerordnat andra organ. Ständerna fruktade således att en strikt kompetensfördelning mellan proxinsregeringarna och tribunaler skulle kunna medföra att fredsfördragets regler åsidosattes."' Mot denna uppfattning x ände sig den sxenska kronan, som framförde att det måste råda en dualism mellan tribunaler och provinsregeringarna. Fribunalets behörighet skulle endast omfatta strikt judiciella frågor utan anknvtning till regeringarnas x erksamheter." Regeringsbeslut skulle sålunda inte kunna öxerklagas till tribunaler, utan detta skulle ske till regeringen i Stockholm. Det fanns således en djup ax grund i sx nen på jurisdiktionen. 1 centrumför denna polemik stod den furstliga maktutövningens gränser. \ ar gick denna gräns och x ad betxdde det i så fall för prox insinx ånarnas möjligheter art göra sina rättigheter gällande.- 178
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=