Noter 1 "Yttrande till statsrådsprotokollet". Svensk Juristtidning, 1934, s. 282. 2 Torsten Eriksson, "Centrala fångregistret inför sin debut". Svensk Juristtidning, 1938, s. 438. 3 Kanslirådet i justitiedepartementet Hjalmar Nyman presenterade vid justitiedepartementets konselj av den 11 september 1937:18, ett uttömmande PM angående centralt fångregister m.m. daterat den 29 januari 1936.1 Kungligt brev den 11 september 1937 ålades således fångvardsstyrelsen att upprätta ett centralregister över alla personer intagna på fångvårdsanstalt. 4 RA, SLB, 33:1. 5 Kungliga fångvårdsstyrelsens socialbyrå, serierubrik: centrala klientregistret, arkivnummer. 4 F:6, 1947/401. 6 För vidare studier, se Göran Inger, Svensk rättshistoria, fjärde uppl., Liber förlag, Malmö 1997, s. 237 f. Christian Häthén, Straffrättsvetenskap och kriminalpolitik. De europeiska straffteorierna och deras betydelse för svensk strafflagstiftning 1906-1931. Tre studier. Lund University Press, Lund, 1990, s. 69-71. 7 Ivar Strahl, Den svenska kriminalpolitiken, tredje uppl., Aldus/Bonnier, Stockholm1967, s. 3839. Förslaget fran år 1921 innebar att brottslingar generellt hade skyldighet att genomgå behandling med avsikt att förebygga vidare brottslighet. Förslaget möjliggjorde ett brett utbud vid val av verkställighet för den individuella brottslingen. Straffteoretiskt motiverades förslaget utifrån allmän- och individualpreventiva grunder. Termen straff användes ej i förslaget utan sanktion.Från den deterministiska läran härstammade en fransk linje genom den s.k. Lyonskolan, som hävdade att människan blev brottsling till följd av den miljö som individen vistades i. 8 RA, SLB, volym 33:4. "Strafflagberedningens betänkande", Ivar Strahl, daterat 29 november 1946. I Italien förelåg förslag till ny strafflag år 1921, under Enrico Ferris ordförandeskap. Den antogs ej vid Mussolinis och fascistregimens maktövertagande år 1922. Ny strafflag antogs istället år 1930 utan Ferris grundläggande ideologi. Ferris tankar fick dock genomslag i Mexiko 1929, pä Kuba 1936 och i Argentina 1937. )fr Inger 1997, s. 238. 9 1923 och 1925 gjorde professor Lundborg antropologiska studier av kvinnor på tvängsarbetsanstalten i Karlskrona. Tomas Söderblom, Horan och Batongen. Prostitution och repression i folkhemmet, Gidlunds Bokförlag, Stockholm 1992, s. jii. 10 Lennart Lundmark, "Skallmätning kom att ingå i den rasistiska ideologien". Svenska Dagbladet 17.4.1999. I artikeln sker hänvisningar till aktuella tidskrifter även i syfte att påvisa den fortlöpande debatten på området. 11 Detta synliggjordes bland annat genom: Thorsten Sellin, "Vetenskapen och kriminalpolitiken". Svensk Juristtidning 19^0, s. 305. 12 Olof Vilhelm Kinberg blev vid 35 års ålder år 1908 utsedd till överläkare vid Stockholms stads provisoriska sinnessjukhus. Han var även direktör vid Langbro sinnessjukhus under en period. Från 1921 fram till 1939 var Kinberg knuten till centralfängelset Långholmens sinnessjukavdelning. Kinberg var expert och ledamot i ett stort antal beredningsfrägor knutna till fångvård, alkoholistvård, ungdomsbrottlighet etc. 13 Professor Olof Kinberg framhöll en medicinsk-biologisk uppfattning, speciellt bland grövre brottslingar. Olof Kinberg, Aktuella kriminalitetsproblemi psykologisk belysning. Natur och Kultur, Stockholm1930. Varför blir människor brottslingar? Kriminalpsykologisk studie. Natur och Kultur, Stockholm 1935. 170
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=