ordnat arhcrc fi')rctallcr cj ha någon st(")rrc dragningskraft pä liononi. Därtill kommer en ganska tipprörande sexuell (vans\ arigliet, lian liar tlera utoniäktenskapliga liarn och torde, därest han ej med det snaraste steriliseras, ganska snart lili tar till ännu tier." \ id piinkreii särskilda oniständighcrer ur indix idualhehandlingssynpuukr franit^irdes ingen konkret handlingsplan for den intagnes rehabilitering. Den intagne heskrex s soin en "dagdrit art\’p" soin ar \'äl initierad hland lösdri\arelenienten" och inte kan "koinnia ifrån sitt li\’ soin sutenör". De intagnas sexuella läggning blev ingående kommenterad i akt s-S-r i 194';’ års centrala registerkort. Den intagne hade från indi\ idualhehandlingssynpunkt uppgix its lida a\' "psvchopathia sexualis", \ ilket enligt fång\ årdstjänstemannen skidle förstås som att hans läggning \ ar "bisexuell". Denna uppgift hle\’ utförligare redox isad på ax gångskortet beträffande x andel: ff V "NN som är homosoxvicdl hur under en längre tid känt och bott tillsamiiiiins med mälskamraten j...]. Ilan giorde ingen hemlighet är att det rädde ett kärlekshirhällande mellan dem. 'Ingen människa i x ärlden kan skilja mig och (...| ät' framhöll han. |...| härstädes är NN:s homo.sexualiter törxärxad och skulle kunna tänkas försvinna 0111 förhållandet mellan honomoch l...| upplöstes." Uttalanden om de intagnas etniska tillhörighet förekom, och resultatet ax studien x isade att uppgifter om speciella folkslag hlex' x anligare efter reformen 194’’. I akterna xar det i hux udsak benämningen tattare som anx ändes. Angix na år heskrex s en intagen ax stx resman som: "dVpisk gammal tattare, .kldern gör återfall mindre troligt".'^ Begreppet anx ändes i x id bemärkelse, såtillx ida att der underförstått inbegrep specifika beteendemönster. Detta belyses inte minst i de uppgifter som anfördes under den intagnes x andel: 165
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=