tyska raspolitiken medtorde under andra världskriget. Utv ecklingen hade v äckt betänkligheter i Sverige och öv erdirektören llardv Ciöransson tramfiirde v id sammanträdet den 20 november 1942 på Svenska kriminalistföreningen betvdelsen av människors lika värde mot bakgrund av att rashvgieniska strömningar överskuggat behandlingen av kriminella.'^ Strafflagberedningens källmaterial påvisade i övrigt inget samröre med nationalsocialistiska töreställningar som var aktuella i luinvpa, och arvets betydelse vid fångbehandling nedtonades till förmån för en miljöanpassad reform. Strafflagberedningens förslag rörande straffsystemet och anstaltsväsendet skulle komma att ligga till grund för reformeringen av sv ensk fångvård genomI94^ års verkställighetslag.^' Portalparagrafen i lagstiftningen poängterade uttrvckligen arbete, och arbetets m()jlighet att främja de intagnas samhällsanpassning i 4 kap. 24 "Intagen .skall behandlas med fasthet och alhar och med aktning hir hans människot ärde. Han skall svcsselsättas med lämpligt arbete och i övrigt erhålla sådan behandling att hans anpassning i samhället främjas. Skadliga t erkningar av frihetslörlusten skola såv itt möjligt törehvggas." Dessa behandlingskriterier inflöt i huvuddrag i lagstiftningen genom 4 kap. 26 § för att fastställa en för den dömde lämplig placering och behandling samt reglera de intagnas differentiering. 158
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=