rättsskipningen, och i utlåtandet trainh(“)lls ä\ en risker i sanihand med en långt dri\en benägenhet att konstatera sinnesst aghet hos brottslingar. Under krigshösten iy;;y skulle strafflagberedningens \erksamhet inskränkas och tbljden ble\ att ö\ erläkaren borsten Sondén k\ arstod som den ps\kiatriske experten inom beredningen medan Kinberg ej längre \ ar aktuell tor \ idare uppdrag. Den mindre namnkunnige Sondéns insats skedde tor omvärlden mer i det tbrdolda men fick intlytande (her den taktiska tangvårdslagstiftningens uttormande. Sondén bireträdde ett iuridiskt betraktelsesätt beträttande indi\ ider med psykiska sjukdomar, och den psvkiatriske expertens roll i strattlagberedningen a\ såg hu\udsakligen medx erkan \ id trågor angående re\ idering a\ tillräknelighetsbegreppen i SL ■»':> och Strattlagberedningen h(')ll sig å jour med den internationella ut- \ecklingen a\ kriminalbiologiska studier närande tangar.''^ De nordiska länderna hade ingen mots\arighet till de på kontinenten utvecklade kriminalbiologiska institutionerna med direkt anknytning till tangv ården, trots det intresse tor dvlik verksamhet som tramtbrts under tidigare decennier. Samverkan med det rasbiologiska institutet i Uppsala och tangv ården tdrekom emellertid, eftersom det tanns ett ömsesidigt intresse av' att studera tangklientelet. Straftlagberedningens ordtörande Karl Schlyter framtörde i en skrivelse av den 26 augusti lyg^ (änskemål om samverkan, i enlighet med kungligt brev den september iy4;^ tör att undersöka tangklientelets beskaftenhet."' I ytterligare skriv else den 1 december samma år till protessor (iunnar Dahlberg fick Statens rasbiologiska institut i uppdrag att på strattlagberedningens v ägnar genom Karl Schlyter imdersiäka återtällsfrekv ens hos v issa grupper av intagna. Straffverkställighet med anknytning till rashvgienisk verksamhet blev politiskt inkorrekt, inte minst genom de konsekvenser som den 157
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=