Kiiihorg' tick tlora lärjungar, Inland andra socialdemokratins främste kriminalpolitiske talesman Karl ScliK ter.'''Kinherg piu isade redan i sin a\ liandling "15rotrsligliet och sinnessjukdom" brister inom tangbehandlingen, bristerna rörde e.\empel\is otillräcklig kompetens bland läkarna beträffande rättspsykiatriska undersökningar.' Utredningar och registreringar a\ kriminella var inte ett n\'tt fenomen, men intresset att härleda indi\ iders egenskaper och ursprung ut\ idgades.'" Kinherg introducerade en kriminalbiologiskt präglad metod, bland annat genom l^nst Kretschmers (i88(S-i964) personlighetskarakteriseringar, \ilka senare skulle tillämpas inom fang\ården. Noteras kan att den uppsjö a\ registreringsfiirslag som inhämtades \ id upjirättandet a\ fäng\ ärdens klientregister inspirerades a\ de beprö\ ade metoder som användes i arbetet pä de ps\ kiatriska klinikerna.'' I S\ensk juristtidning framhölls 1938 att Sverige på grund a\' a\ saknaden av medicinska undersökningar ej låg i paritet med forskningsanstalterna på kontinenten." 1 Sverige fanns dels det av Kinberg skapade och ledda kriminologiska centralarkiv et, dels det centrala fångregistret som bfirjade tillämpas detta år. Psvkiatrikern (jtistav Jonsson tjänstgjorde under ledning av klinikchefen Kinherg vid Långholmens rättspsykiatriska klinik. Ciustav Jonsson framställtie sig själv inledningsv is som lärjunge till Kinherg, något han senare delv is tog av stånd ifrån på grund av dennes arbetsmetoder. (jUstav jonsson pekade på der frekventa anv ändandet av i synnerhet diagnosen psvkopat på fångvårdsanstalterna. ' .Arbetsmetoden hade till konsekvens att de intagna utifrån diagnoser fick en etiketterande stämpel. Resultatet blev att psv kiarrin f irsummade problem i indiv idens tidiga uppvä.xtmiljö "till förmån för ärftlighet och skallskador". ' (öistav |onsson medv erkade äv en till att ge bränsle åt debatten kring den kommande fångv årdsreformen genomartikeln ombeteen153
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=