den rashvgieniska linjen ner och institutet hle\ mer uttalat inriktad pä genetisk forskning."' Det hireslogs handgripliga åtgärder hir att mot\ erka att \ issa grupper inom samhället fortplantade sig och bidrog till s k degeneration. 1 Sx eriges riksdag framlades en motion är 1922 rörande sterilisering a\ ps\ kiskt sjuka personer med a\ sikt att förhindra "de rasIn'gieniska vådorna a\ att sinnesslöa fortplantar sig". .Motionen \ar undertecknad a\ läkaren Alfred Petrcui och hli\ ande finansministern lirnst \\ igfi^rss och hade starkt stfid i riksdagen. Det fatal röster som höljdes mot reformen tillhörde jurister, som lutade sig mot lagstiftningen fiir att peka pä att sterilisering \ar grundlagsstridigt. Straffrättsprofessorn johan 'flivrén (i<S6i-iy;A invände att sterilisering pä andra grunder än medicinska tillfogade den steriliserade "s\ är kroppsskada" och därfÖir \ ar straffbart säsom gro\ misshandel, och "s\ ensk grundlag medgax inre art staten misshandlade sina medborgare". Karl SchK ter, som kom att spela en bet\ dande roll for fäng\ ärdsreforrnen 1941", framhöll beträffande uttalandet att det gat’ urtr\ck fiir konserxatism och bristande h hördhet fiir opinionens kra\. Den svenska lagstiftningen om sterilisering, som trädde i kraft 193^, framhöill de genetiska inslagen. .Ärftlighetsforskningen tillmättes stor bett delse fÖir art fÖirklara uppkomsten av mänskliga st agheter, antingen det handlade om medicinska eller moraliska som "förståndshandikapp", "\ äldtäkts-benägenhet" och "fallenhet för skörlet nad"..\\ en egenskaper som "sparsamhet" ansågs ha genetisk grund. Diskussionen om art ets och miljöns bett delse ledde till att kriminologin kom att uttecklas efter tvä skilda linjer." Den första linjen sö)kte förklaringar till brottsligt handlande genom nedärvda fysiska och psvkiska egenskaper, lätngit ande i Kontinentaleuropa blev dels en kriminalbiologisk svn pä bntttslingar, dels en kriminalpsvkologisk 151
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=