erhirenherer, där straff skulle vara resultat av \’eni individen hetecknades \ ara. \ id sidan a\ den sanihällssk\ddande funktionen ansågs s\ ftet med straff \ ara att neutralisera och rehabilitera brottslingen. Oen italienska grenen av skolbildningen utvecklades främst av straffrättsprofessorn Knrico Ferri (18^6-1929) under i(S9o-taler. Cienomhland andra Ferri, som hörde hemma pä politikens t änstersida, fick sociologiskt inriktade uppfattningar om orsaker till brottslighet fäste i straffrättsdiskussionen." Ferri förespråkade att man skulle forändra fängelsestraff genom att a\ skaffa tidsbestämd verkställighet och istället införa tidsobestämda sanktioner. Avsikten \ ar att ge fäng- \ årdsstaten på straffinrättningarna ökad handlingsfrihet beträffande innehållet i xerkställigheten. Fång\ årdsbehandling skulle på detta \is kunna utformas efter indixidens firutsättningar, vilket skulle främja återanpassningen ax kriminella. Den sxenska svnen på fangX ård förblex ej opåx erkad ax tendenserna på kontinenten, och Ferris idéer om kriminellas behandling influerade den sxenska straffrättspolitiken.' Rashiologiskt präglad forskning blex ett led i att fullfölja prexentionstanken och kartlägga människors nedärvda egenskaper. Statens institut f()r rasbiologi grundades i Uppsala år 1922 och rönte stor uppmärksamhet äxen internationellt som det första institutet i sitt slag. Chef för xerksamheten blex professor Herman Fundborg, under x ars ledning kartläggning genomfördes ax bland annat intagna på landets fängelser och tvångsarbetsanstalter.'' Lundborg, som redan 1914 i arbetet "Rasbiologi och rashvgien" sökt x isa den nordiska rasens öx eriägsenhet, blev en förgrundsgestalt inomläran om rashx gien. Under i9;o-talet blex han mx'cket uppskattad i "Fx skland fÖ)r sin rasbiologiska forskning och hedrades med ett doktorat i 1 leidelberg 19^6. Under Lundborgs efterträdare, Cunnar Dahlberg, tonades 150
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=