"Imbecill, lärrnird, tatrare" var epitet som uppstod genom den diagnostiserande etikettering som skedde a\' kriminella i tangxårdens centrala klientregister.' De kriminahetenskapliga land\ inningarna under iy;o-talet inspirerade, och dy namiken ansågs ligga i att betrakta etiketteringen a\ dömda som grund\al för att resoeialisera förbrytare. Indixiduellt utformade behandlingar skulle härigenom skapas f()r att återanpassa bn)ttslingar till samhället. Skeendet sätts i samband med dåtidens jiolitiska ambition att motxerka "degeneration" i samhället, \ ilket i sin \ ttersta form skidle komma att knvtas till de raslngieniska lärorna. Rashyg\eni ska strömni ngar Den kriminabetenskapliga föreställningen utgick ifrån att särdrag och likheter hos människor kunde systematiseras och inordnas i kategorier. Detta bidrog till att fl\ tta ö\ er intresset vid empiriska studier från brott till brottsling. \ ida r\ ktbar inom den unga kriminalbiologiska \etenskapen ble\ den italienske professorn i rättsmedicin och offentlig Ingien \ id uni\ ersitetet i d'urin, (\'sare Lombroso (iJS^^^-iyoy). Lombroso utkom år i87(S med \erket L'hoiho (IclitKjtinitc, i \ ilket han utifrån empiriska studier menade sig kunna på\ isa att \ ttre hsiska särdrag a\ shijade \ ad som senare kom art kallas (h'u födde förhryUirw/inuiskaii. Omfattande diskussioner och e.\- periment f(')r att finna optimala strafförfaranden inleddes, löi biologiskt deterministisk människosyn spreds gentim teoretiska In poteser på kontinenten, löiligt den positivn skohin \ ar brott resultat a\ faktorer som låg utanfeir indi\ idens kontroll, och således \ ar människan utan moraliskt ansx ar ffir sina gärningar. Brottslingens personlighet skulle utrönas och utfallet borde lämpligen grunda sig på rättspsx kiatrins 149
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=