Ann-Chrisrine Petersson Hjelm Kriminalvetenskapliga inslag i sv'^ensk straffverkställighet l'äng\årclsref()rnien ly4^ framställs gärna som en \ attendelare for s\ ensk kriminalpolitik, inte minst genom införlivandet a\ den indi- \ idualpre\ enti\ a behandlingsmodellen, \ ilket tillskriv s genomgripande betydelse for utvecklingen. Den etablerade utgångspunkten har V arir att diskutera den indiv idualpreventiv a behandlingsideologins brister, underhirstått att tillämpningen genomhirdes somett led i fängvårdsklientelets v^erkställighet. Denna artikel har for avsikt att fora diskussionen om reformens implementering vidare genom att faktiskt granska v ilka konsekvenser reformen fick i pra.xis. Information och slutledningar i föreliggande artikel baserar sig på den empiriska studien av centrala klientregistret som har genomfbrts som ert delmoment i artikelförfattarens avhandlingsprojekt 1945 års Idg om vcrhstålligbct uv fåugclscstrufj - åcss råttsfmhtiska hukgrunå och (miktiskd implcnunitt 'ring 147
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=