Noter 1 Föreliggande studie av )acob Wildes betydelse för undervisningen i svensk statsrätt under perioden 1719-1772 är i allt väsentligt ett bearbetat utdrag ur min kommande avhandling i rätttshistoria, “Att stoppa munnen till på bespottare och underrätta andra." Den akademiska undervisningen i svensk statsrätt under frihetstiden. Lika tålmodig som engagerad handledare är professor Kjell A. Modéer. 2 1655 års universitetskonstitutioner, X1X;4:5.1 svensk översättning av C.M. Schybergsson: 1655 års universitetskonstitutioner i Åbo akademis årsskrift 1918, Åbo 1918. 3 Se vidare N. Runeby, Monarchia mixta. Maktfördelningsdebatt i Sverige under den tidigare stormaktstiden, Stockholm1962 resp. B. Lindberg, Naturrätten i Uppsala 1655-1720, Uppsala 1976. 4 De under perioden till grundlagarna räknade författningarna är tryckta i A. Brusewitz (utg.). Frihetstidens grundlagar och konstitutionella stadgar, Stockholm 1916. 5 Riksarkivet (RA) R 5615. Kommissionens dom mot Abraham Dahléen m.fl.. Senare - liksom andra handlingar rörande frågan tryckt i En Ärlig Swensk, Stockholm 1755-56, s. 365-367. Jfr. F. Lagerroth, Frihetstidens författning, Stockholm 1915, s. 288-289. 6 RA, Kanslikollegiums arkiv A M a:35. Prot. 19/6 resp. 16/7 1723. Den till Uppsala universitet adresserade skrivelsen är tryckt i C. Annerstedt, Upsala universitets historia. Bihang III, Upsala 1912, s. 176-177. 7 Jakob Wilde, osign. art. i Deutsche Biographische Enzyklopädie bd 10, Miinchen 1999, s. 499. 8 Nordlund i HT1902, s. 262-273. Cif- RA: Kanslikollegiums arkiv A Ii a:35. Prot. 3/8 1723. 9 Nordlund i HT1902, s. 273-280. Cit. RA: Kanslikollegiums arkiv A II a:36. Prot. 10/6 1724. 10 Nordlund i H7'i902, s. 280-287. 11 Senare tryckt i verkets svenskspråkiga upplaga, Sweriges Historiograph! Jacob Wildes Swenska Stats Författningars eller Almänneliga Rätts Historie, Stockholm1749, fortsättningsvis cit. Wilde), s. 41-54. Nordlund i HT1902, s. 288. 12 Wilde, s. 41-45. Cit. s. 44. 13 Cit. Wilde, s. 46-50, 52. 14 Jfr. Flail i StvT1997, s. 278-280, 284 där Wildes självständighet i förhållande till den statsrättsliga traditionen enligt min uppfattning överdrivits. 15 Jfr. J. Althusius, Politica methodice digesta (3:e uppL, 1614; nytr. Flarvard Political Classics vol. II), Cambridge 1932, XIX, 9-12, 33-37. 16 Ang. Althusius i svensk akademisk tradition, se Runeby, s. 171-172, 450. 17 Wilde, s. 46-50. 18 Wilde, s. 22-27. Cit. s. 25-26, 26-27. 19 Wilde, s. 27-29. Cit. s. 29. 20 Wilde, s. 30-31. Om Prytz och dennes arbete, se art. i Svenskt biografiskt lexikon. Ny följd. Bd 8, s. 269-274. Prytz' originalmanuskript befinner sig i Kungliga bibliotekets (KB) samlingar under sign. B 769. Avskrifter av detsamma finns under sign. B 777-79, B 770, B 771 och B 780. Också i Lunds Universitetsbibliotek, handskriftsavd. Qur. avh.), finns ett exemplar. I originalmanuskriptet finns en förteckning på de i arbetet citerade författarna. Av denna framgår att Prytz var väl orienterad i tidens statsteoretiska diskussion: Grotius förekommer, liksom Pufendorf, Bodin, Lipsius, Schefferus, Wexionius Gyldenstolpe m.fl. Jfr. C.G. Warmholtz, Bibliotheca historica sveo-gothica, nr. 6708. 144
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=