l.agU'ist hade det doek aldrig \ arir, t.o.ni. under det karolinska einäldet hade kungamakten hatt sina inskränkningar genom art ständerna aldrig hade upphä\ t den allmänna lagen. \ id Karl Xlhs d(")d hade sä ständerna lärt känna skillnaden mellan en fri regering oeh sineräniteten, \ artdr Ulrika Ideonora oekså fiek tillträda tronen under a\'- stående från enx åldsmakten.'’ Argumentationen går narurligt\ is tillhaka på Wilde. Sammanfattning Sammanfattnings\ is kan man alltså konstatera art Jaeoh Wildes statsrättsliga författande - åtminstone deh is - syftade till en "Idirenrettung", inte bara av den sxenska konstitutionen utan oekså av den svenska statsrättsv erenskapen; en kLhrenrettung som framförallt var ägnad till att rädda landets anseende i 1 \ skland. Wildes uppfattning om det karolinska enväldet som en legitim monarki kolliderade emellertid med det inrikespolitiskt dikterade intresset hos den nva regimens män att teckna det föregående statsskicket i så mörka färger som möjligt. 1 lans lahorationer med den avskaffade ahsolutismen var emellertid inte särskilt originella utan passade väl in i det f()r tiden gängse aristoteliska mihistret. Den av statsmakterna under frihetstiden kraftigt gvnnade - för att inte säga framtvingade - underV isniivgen i sv ensk statsrätt v ar starkt präglad av Wildes pionjärinsats. 'Trots att Wilde själv hävdade att statsrätten var en gammal vetenskap i Sverige, är man snarare benägen att med Xehrman se Wilde som den som "brutit isen i detta svvåra studio'. 143
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=