Också Xehrnians efterträdare på professuren i I.und, LarsJohan ("oiling, hänvisade till Wilde i sin under\ isning; angående lämplig litteratur i ämnet anbefalldes Historic Pnigmutiai for \ idare studier ä\en om den \ar skrixen "något mörk", en rekommendation som upprepades i under\ isningen vårterminen i7s-6. Wad som däremot med allra största bestämdhet avråddes ifrån såsom farliga \'ar alla utländska författares skrifter.:s \’id Lppsalauni\ersitetet ga\‘ filosofi adjunkten Martin Kamme eker np ett "Collegiumöf\er S\eriges rikes stat". Kammeeker fiirbigick allt teoretiskt spekulerande ö\er statens upphox och nöjde sig med att konstatera att Sverige ifrån de äldsta tider varit en monarki, "så at thet warit likasom i Folckets natur, at the eij kunnat tåhla mångas wålde tillika". 1 en marginalanteckning behandlades emellertid Wildes uppfattning om det karolinska en\ äldet. Kammecker, fiir sin del, sade sig inte begripa rikshistoriografens argumentation: "huru han thet will fiirstå och ftirswara, bekiänner iag mig eij begripa, och bekiänna många andra med mig thet samma". '' A\ Solanders föreläsningar i s\ ensk statsrätt vid samma uni\ ersitet finns åtminstone en studenthandskrift be\arad, odaterad men rimligen tillkommen någon gång mellan och 1-62. Wildes Historia Pragniatica bedömdes i denna kort och gott som "en skön bok".'" erhöll akademisekreteraren Nils Risell på initiativ a\ sin driftige s\ärf'ar, biskopen Fngelbert Halenius, en professur i svensk statsrätt vid uni\ ersitetet. 1 odaterade studentanteckningar - sannolikt från konstaterades hur regeringssättet i S\erige hade undergått många förändringar alltifrån fylkeskungarnas utrotande under Ingjald lllråde fram till Karl XII, då både svenskar och utlänningar t\ i\ lade på huru\ ida det \erkligen existerade något s\enskt jns pnhlicnm. 1-62 HTi 142
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=