adjunkren \ id fdosofiska fakultcton i Uppsala, Martin Kainnicckcr sann Uppsalaprot'essorerna Daniel Solander och Nils Risell; samtliga - utcmi Kantmecker - hemmahörande \ id juridisk fakultet. Da\ id Nehrman Idirenstråles het arade föreläsningsunderlag i s\ ensk statsrätt ' kan till sina hu\ udsakliga delar dateras till perioden tore 17^9. I manuskriptet konstateras art de som dittills skri\ it något nkande landers //o /v/ZV/V///// \ ar iincket ta: Wildes llistorid Pnignuitiai \'ar det enda arhete som någorlunda liknade ett systema juris pnblici och dess törtattare tillkom därför hedern a\’ att ha "brutit isen i detta swåra studio"P Claes Johansson Pr\ tz' arhete \ ar \ isserligen lo\ \ ärt ä\ en om Pr\ tz hade blandat ihop ämnet med andra saker. 1'dter dessa båda \ erk som uppenbarligen räknades till de centrala, häin isades till We.xionius' Politica och Epitome, till Loccenius' Synopsis ^Juris Puhliei och Ytterligare fem titlar.’' Många av \ erken - och då särskilt de a\ utländsk proveniens - kännetecknades emellertid av att upphovsmännen hade mycket dåliga kunskaper i landets konstitutionella rätt: Nehrman häv dade att om det vore mödan v ärt, kunde man fylla en hel foliant med felaktigheter. '’ \'ad gäller den hlvgsamma svenska litteraturen på området, kan man alltså konstatera en viss {nerensstämmelse mellan de arheten som Wilde ansåg v ara anv ändbara och de som Nehrman rekommenderade till ett närmare studium: Wexionius (ivldenstolpes Politica, hans Epitome och Prvtz' handskriv na Eraetatus. Uppfattningen om de utländska hirfattarnas tv ivelaktiga kunskaper i svensk konstitutionell rätt delades också av dem båda. Nehrman häv dade att de omdömen som utländska författare flillt om det sv enska regeringssättet inte var något att brv sig om. d'v ärt omborde man "[g]eivotu flitigt arbetande \...\ stoppa munnen till på bespåttare och underrätta andra".’ 141
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=