Med derra resonemang sökte således \\ ilde \ isa, hur S\ erige sedan lång tid tillhaka \ arit hegå\ at med både ett nationellt och en nationell historieskri\ ning, i lycklig a\’saknad a\ såväl romerskrättslig hallast som akademiska trätor. Först nu, efter (a)nrings insatser på området, t\cktes den tvska uneeklingen på området tangera den svenska. Att det egentliga förhållandet måhända \ ar det omx ända, \ ar en missuppfattning som skulle bekämpas. o .\r i7;i - efter nio års censurering - kom så slutligen \ erket under titeln Suecidc Historici Pragnujtica \\t på bokmarknaden. Någon fortsättning av arbetet som ursprungligen planerats hle^ det aldrig. r49 såg emellertid en s\ensk öx ersättning av \ erket dagens ljus, utarbetad a\’ sonen Anders Wilde som sedan fadern bli\ it blind n4i \ arit hans medhjälpare. 0\ ersärtningen omfattade den latinska upplagans inledning och a\ snitt om forntidens historia \ artill kom de i detta sammanhang berörda bilagorna rörande den problematiska censuren samt kritiska anmärkningar mot den 174- publicerade Firsta delen a\ Dalins Svai Rikes Hisroritir' Påverkan på doktrinen Wildes betydelse för frihetstidens akademiska under\’isning i s\ensk statsrätt går att belysa utifrån be\ arade föreläsningsunderlag och studentanteckningar. .\ntingen kan direkta hän\ isningar till rikshistoriografens arbete noteras eller också kan man ur resonemangen - framförallt de beträffande det karolinska en\äldet eller de segli\ade utländska missuppfattningarna omlandets statsskick - se infhtande från Wilde. De lärare v ars underv isningundersökts i sammanhanget är Lundaprofessorerna Dav id Nehrman Fhrenstråle och Lars Johan C'olling, 140
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=