tcM- art skri\ a och deniia tlritr, i koiiibinarie)!! nied territorialliorrarnas intressen a\ att hefränija utr^ dningar a\ riksstatsrätten snm samniantoll nied de egna aspirationerna gjorde "Statslagen til ett ämne at trätor och purtin^'}" S\ enskarna, ä deras sida, \ ille inte att statslagen skulle råka i \ anr\ kte genom ö\ erdri\ et akademiskt t\ istande. Detta innehar emellertid inte att ungdomen hölls itrån disciplinen, r\ärt om: de hade tillgång till håde riksdagarna, arkiten och kollegierna samtidigt som akademiska disputationer uppmuntrades så länge de anställdes med tillhiirlig törsiktighet och anständighet, ä\’en om de inte \ar lika ansedda som liknande arrangemang i lyskland, "hwilka i /WV/(///r t\v istigheter anhiras i ställe tör sieltwa Lagen". I'or den skull saknades inte akademiska disputationer nmande landets regeringssätt - Wilde nämner We.vionius' Epitome dcscriptiouis Svcriu\ CtothEe, o Eamitighc ihs'o) och densammes PoEitiai ad modenmmImperii Siroo iiothiei stiitum ueeomodatii (Aho i647-4(S) samt Cdaes Johansson Pr\’tz' handskri\ na 'I nictatiis historico-politieus' de jure publieo reguorum Sueeiu’ (iof/jiAY/ue som häx dades \ ara "nästan i allas händer". " 1 akt och mening att slutligen \ ederlägga det felaktiga påståendet att S\erige saknade ett jus puhlieum hänvisade författaren till den svenska historieskrivningen, en svssla somöv erheten alltid hade v årdat sig särskilt om. Som exempel på hirfattare av historiska v erk anhirdes Inik jöransson d egel, |ohan Widekindi, Johannes och .\rnold Johan Messenius oeh Samuel Pufendorf. 1 lyskland hade dessas arheten hifällits av välsinnade och Lirståndiga män som "tvekt illa vvara, at Stats-l.agen skildes ifrån klistorien och Statskunskapen, men blandades med Romerska I.agen, eller sattes under densamma". (jlädjande nog kunde nu en bättring skönjas äv en för den tvska statsrätten, särskilt sedan "Hermuu Coiiri}ig\rA ett Pnignuitiskt sin f()restält dVska 1 listorien, hvvarjemte han lagt en fäst grund til J^us PublicunPP 139
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=