prohleniet är bestickande.'' Althusius hade intill i6s’s' \ arit tbreskri\ en som auktoritet tor det politiska studiet \ id uni\ ersiteten och torde därtbr ha \arit \ älbekant tor rikshistoriografen - inte minst med tanke på hans hakgtund som professor i natur- och statsrätt i Kiel."’ hör St eriges \ idkommande medtörde Wildes resonemang art graden a\’ maktdelning och de organ som deltagit i statens st\ relse \ isserligen \ arierat ö\ er tiden men att staten och stats-st\ relsens moraliska legitimiter tbrhli\ it orubbad.'" \\ ildes t()rs\ ar a\ det karolinska emäldet t ar alltså i törsta hand moti\ erat a\ hans strät an att gentemot utlandet framställa både den st enska statsmakten och landets statsrätt i en så positit dager som möjligt. \’äl i öt ertfgelsen om att anfall är bästa törst ar, drog han sig inte tör att jämtöra törhållandena i St erige med dem i IVskland. \'ad hade hänt i dyskland när man i Sterige under den gudfruktige och rättrådige Karl XI;s regeringstid inte bara utgit it de gamla landskapslagarna utan dessutom påbörjat en uttal öt erstm at landets lagstiftning.^ Ingenting! Låt de misstänksamma utlänningarna t isa "hos en enda at deras Kävsare dt lik ftmhet tör undersåtarena och Statslagen. Annu har ingen på Kevserlig Mat :ts och rikets tvägnar, återstält til sin hälsa och fulkomlighet dyska Rikets Riksdagsbeslut eller rcrc.o-tväreket". De st enska lagarna tanns däremot nästan alla utgit - na på latin, landslagen med konungabalken t.o.m. på tvska, något som ju med all ftiisktärd tvdlighet visade att i "Stverige, rätt så ttäl som IVska Riket, af ålder tvarit tvissa Ivdandes och biudandes reglor och tvilkor, htvarmedelst den Regerandes och Ständernes rättigheter »» l^ utsattas . \\ ilde medgat att det fanns skillnader i statsrättens handhat ande staterna emellan, men det t ar skillnader S(Mn - inte ot äntat - utföll till stenskarnas fördel, d'vskarna hade nämligen en omvittnad fallenhet 138
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=