iiiotsrånd, genwickr eller återhåld" som urvärtes hand de krafter som lagen hand in\ ärtes, i sanneret. Lran ett sådant motstånd kunde man - allt enligt Wilde - egentligen inte tala om någon inskränkt kungamakt. I'or sx enskt \ idkommande kunde man notera att kungamakten alltid \ arit inskränkt i en eller annan form. Under Karl Xl:s regering hle\' så "potfsttis trihiiJiitiii eller menighetens forswars wälde" upphäx t. Det hlex' däremot inte x ad rikshistoriografen kallade den allmänna statslagen, "som ej heror på någons hefalning, utan på Ofxxerhetens och menighetens forord och öfxverenskommelse". Wildes argumentering gick ut på följande: enligt naturrätten är det inte möjligt att göra ax kall på sin naturliga frihet utan förhehåll for sin egen x älfärd, något som äxen ägde giltighet för ständerna under det karolinska enxäldet. Regenten stod således fri från hindningar till den allmänna lagen, x ar inte underkastad någons domsrätt i jordelix et men lix äl hunden till den på ömsesidiga öxerenskommelser haserade statslagen. Ingen rättskaffens öx erhet fanns till utan "at den almänna xxälfärden och hwars och ens xvid mackt hållande förordas, antingen det sker utan, eller med uttrx ckeligit afral. 1 lär af flyter, at et Konungaxxälde, som skidle xxara frikiänt ifrån den allmänna Statslagen, det är ifrån f(')rord och öfxxerenskommelse, och således laglikst, är rent af ett .Wiicbitn'cllistiskt påfund, och kan ej af sunda förnuftet hegripas".'' Argumentationen är inte så originell som den måhända förefaller, utan torde i själx a x erket ha haserats på den traditionella aristoteliska statsläran med dess tre goda statsskick.'^ Dessa hade alla det allmänna hästa som riktmärke och det karolinska enxäldet horde således uppfattas som en legitim form ax kungadöme, i morsats till det ax monarkens egennx tta dominerade tyranniet. \ idare kan självständigheten i Wildes tänkande herräffande omcijligheren ax’ ett laglöst x älde i öx erensstämmelse med naturrätten också sättas i fråga: likheterna mellan Wildes resonemang och Johannes .\lthusius' inställning till 137
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=