IVskland skulle skrihva nägre anmärkningar emot detra wärk. 'Trots denna Ivckliga utgång fortsatte stridigheterna om censureringen och Wilde kom i konflikt med censor rörande det karolinska enxäldets karaktär. Wilde företrädde nämligen uppfattningen att ett lagl(“)st einälde \ar stridande mot den naturliga lagen samtidigt som han hade fört in en distinktion i sammanhanget: den karolinska ahsolutismen var inte att anse som laghis utan bunden a\' "statslagen" och därfiir inte heller något tx ranni enligt hans sätt att se på saken. Wilde preciserade sin tankegångar i ert memorial till kollegiet. Kollegieledatniiterna fann att detta \ar ert påstående som horde korrigera.s, allt under hän\ isning till \ alaktens lokution nirande "det oinskränckte konungsliga enväldet" - det karolinska en\ äldet \ ar alltså att hediima som laglöst eftersom \alakten betecknade det som \arande oinskränkt."’ Därefter a\ stannade kollegiets handläggning a\ ärendet och först i oktober återupptogs saken genom ett memorial a\ Wilde, där han föreslog att de t\ istiga frågorna skulle underkastas allmänhetens bedömning. Till memorialet fogades en lägre utredning där han hirst arade sina distinktioner rörande det karolinska en\ äldets karaktär.” I denna gick Wilde grundligt tilbäga och tog motsättningen mellan muchuivcllistcriic och monanhomiichos som utgångspunkt för sitt resonemang. Maehiat ellisterna förespråkade enligt hans uppfattning ett lagliist kungatälde, monarkomakerna en kungamakt som stod tinder folkets domsrätt. Båda \ ar att anse som radikala under det att "de fleste och bäste ibland de Statslärde" wtlde en medeKäg som tillät ett \ isserligen oinskränkt kungax älde men inom lagens gränser. TVågan om kungamaktens karaktär hade emellertid behandlats ä\en i Sxerige - alltifrån en monarkomakisk period under den katolska tiden då man hade påstått att monarken \ore "bunden wid lagen, och 135
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=