som, så art säga, officiell sratsideologi. Samma år, rz;;, utfärdades också deii firsta hetallniiigen till de svenska universiteten om nödvändigheten av underv isning i landets regeringssätt/' Den firste, och därför kanske den viktigaste, uttolkaren av denna ideologi var rikshistoriografenJacob Wilde. Ilan var född i Kurland 1679 och hade upprätthållit professurer såväl i Pernau, (jreifsvvald som i Kiel - v id det sistnämnda univ ersitetet som innehav are av lärostolen i natur- och statsrätt, .\mheter som svensk rikshistoriograf tillträdde Wilde 1719. 1 V erket Historia Pragmatica positionerade han den sv enska statsrätten - mer eller mindre i ständig strid med kanslikollegiet, den mvndighet som skulle censurera arbetet. fVågorna rörande statsmaktens legitimitet v ar i högsta grad inflammerade och kollegiet gjorde, i ren självhevarelsedrift, sitt hästa för att av hörda sig ansv'aret för censuren. Wilde har uppmärksammats tidigare; dels i en uppsats av K. Nordlund i 1 listorisk tidskrift 1902 med titeln "Om censureringen af facoh Väldes 'Historia Pragmatica"', dels förhållantlev is nvligen i en artikel av Patrik Hall i Statsvetenskaplig d idskrift 1997 under titeln "Jacob Wilde - den glömde svenske statsteoretikern". Inte desto mindre, är det min förhoppning att ändå kunna bidra med några nv a svnpunkter i ämnet. 1 det fdjande kommer därför kortfattat de f(')r Wilde karakteristiska idéerna och hans bevekelsegrunder att undersökas, varv id också reaktionerna från kanslikollegiets sida skisseras. 1 anslutning till detta ges en översiktlig presentation av i v ilken mån Wildes tankar fann gensv ar i den akademiska statsrättunderv isningen under frihetstiden. Resultaten sammanfattas i en avslutande kommentar. 133
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=