grundar sin auktorirct på rent \crenskapliga krav. I sådant fall hlir frågan: på \ ilken grund kan doktrinen ut\ idga sitt mandat om den samtidigt endast har mandat att vttra sig vetenskapligt? Historiskt perspektiv Ax sikten med mitt forskningsprojekt är att ge en korrekt historisk heskrix ning a\ uppsalaskolans metodlära och dess trannäxt. Ihi uppgift som kräx er en iikad förståelse och fcirdjupad analys av de teoretiska och historiska hexekelsegrunderna kring uppsalaskolans tippkomst. lAt perspektix som innebär att fokus kommer att förskjutas från den s.k. \ ärdenihilismen till uppsalaskolans öx riga xetenskapliga mål, resultat och insikter. Uppfattningen att x ärden och xärderingar inte kan xara föremål for x etenskaplig analys utgör endast en del av uppsalaskolans resultat och denna uppfattning är egentligen inte särskilt indanande, utan endast mer konsekxent genomford av 1 lägerstrcim än \ ad den x arit a\ tidigare filosofer. Både Dax id llume och Immanuel Kant uttalade sig ju på liknade sätt x ad ax såg t. e\. relationen mellan x arat och hörat samt möiligheten att x'etenskapligt bestämma värden och värderingar. Till detta skall påpekas att andra samtida filosofiska skolbildningar, såsom den logiska empirismen och cambridgeskolan, lade fram x ärdeteorier som liknande uppsalaskolans.'^ Inom rättsteorins område x isade denna del ax uppsalaskolans x ärdeteori endast det som t. ex. den klassiska naturrättsläran redan upptäckt ino - 200 år tidigare, nämligen det faktumatt de politiska makthax arna, när de stiftat sina lagar och förordningar, aldrig låtit sig hindras ax filosofiska spekulationer om det godas och det rättas idé. 125
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=