V ärdeteori och juridisk argumentation När det gäller 1 lägerstriMiis \'ärdereori, den s.k. \ ärdeniliilisinen, så har jag a\ gränsar niin unders(")kning till att undersöka dess iinerkan på den juridiska argumentationen. Ihi tördjupad undersökning a\ \ ärdenihilismen rtijer ett flertal faktorer som måste helvsas innan man kan sv ara på frågan om \ ilken ställning oeh funktion som värden kan sägas ha i juridisk argumentation. l-'ör det första är det v ilseledande att kalla värdeteorin "\ ärdenihilism"; I lägerströms väirdeteori är i själv a verket en non-kognitiv v ärdeteori", dvs. teorin säger endast att värden oeh värderingar vtterst är grundade pä känslor, aldrig på faktiska egenskaper hos föremålet för v ärderingen. Med hänsv 11 till att känslor aldrig kan utgöra grunden till kunskap om någonting annat än känslan själv, så är det därfÖir omfijligt att fa kunskap om (objektiva) värden. 1 ontologisk mening utgör llägerstriims teori en anti-objektivistisk värdeteori somfalsifierar v ärdeobjektiv ismens påståenden, en falsifiering som utmvnnar i slutsatsen att den objektivistiska värdeteorin utgör metafvsisk filosofi." Trots detta anser 1 lägerström inre att värden saknar funktion eller "värde". N ärden saknar endast sanningsv ärde i vetenskaplig mening, men de fiirsvarar väl sin plats i en diskurs av politisk eller moralisk natur." Min hypotes är därfcir att I lägerström inte kan anses fiirespråka att v ärden oeh v ärderingar helt bfir utmfinstras ur den juridiska argumentationen, men att de däremot bör utmiinstras ur, eller skihas (rån, den vetenskapliga argumentationen, då de på grund av sin av saknad av sanningsvärde inte kan vara föremål fiir vetenskaplig bevisning. Detta betv der att I lägerströms rättsteori i realiteten innebär att man i den rättsvetenskapliga argumentationen böir skilja på frågor som behandlar gällande rätt från rättspolitiska frågor."' I'br det är 121
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=