rill cn In posraseriiig av dokrrincns satser, \ ar\ id man i strike \ etcnskaplig (K'h kunskapsteoretisk mening taktiskt uttalar sig om något annat än det som man har undersökt (här kan f.ö. en analogi göras med den kritik som \ äsensmeratvsikens och därmed ä\ en naturrättslärans föreställningar om induktionens räck\ idd och resultat historiskt har utsatts feir)/’ Den rättspositix iska analysen har i sådant fäll fastslagit satser \ ars sanning omtäligen kan bekräftas indukti\ t. häi omöjlighet som dels heror på att det absoluta begreppet, efter hypostaseringen, alltid kommer att ligga utanftir det positix t givna materialet som man utgått ifrån och dels beror på att begreppet genom h\postaseringen fatt en karaktär som strider mot tlet undersökta rättsstoffets föränderliga natur. Begreppet har genomIn postaseringen erhållit en "('n erpositix " prägel istället för sin ursprungliga "posiri\ a" prägel, läi In potes som här kan uppställas är att begreppsjurisprudensens deduktix a rättsbildande metod, ur 1 lägerströms syn\ inkel, inte kan hirstaras kunskapsteoretiskt, eftersom den deduktixa grunden f()r rättsbildningen, till ftiljd a\ hvpostaseringen, ligger utanför den positit a rätten som man ursprungligen utgick ifrån. Den på deduktion grundade in bildningen a\ rätten är i sådant fäll inte rättspositix istiskt grundad, \ ar\ id den genomförda deduktix a nybildningen a\ rätten inte utgör en formellt riktigdeduktix’ slutsats. 1 lär föreligger, enligt min mening, en möjlig förklaring till xarför 1 lägerström betecknade delar a\ sin samtids rätts\etenskap som "naturrätt" eller naturrättsligt inspirerad. Likheterna mellan naturrätten och begreppsjurisprudensen \ ad a\ ser metod och mål - transcenderande induktion resulterande i fastläggandet a\ absoluta, hypostaserade, begrepp och en logiskt sluten systematik - är uppenbara.' Mot bakgrund hära\ är 1 lägerströms ain ändning av termen "naturrätt" därfiir konsekv ent. 1 19
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=