rättsvetenskapliga arbeten tar sig denna begreppsanalvs hl.a. uttrvck i det pejorati\ t ainända begreppet "naturrätt". Men med häns\ n till att den klassiska naturrättsläran vid denna tidpunkt redan utgjorde ett dött rätts\ etenskapligt ideal, så förefaller kritiken \ ara obefogad. Oen frågan som därför bör ställas och bestaras är om Hägerstrcim främst a\ såg denna lära eller om måltax lan för kritiken x ar en annan. Det förefaller som om Hägerströmmed "naturrätt" a\ såg alla rättsteorier med metafysiska inslag i allmänhet och den tx ska s.k. begreppsjurisprudensen i synnerhet. Varför begreppsjurisprudensen? liegreppsjurisprudensen utgjorde en rättsxetenskaplig inriktning som lade stor vikt \ id systematiseringen och den begreppsliga bestämningen av det rättsliga materialet.' \ ad gäller den rent dogmatiska delen a\ rättsvetenskapen så skiljer sig inre Hägerströms bestämning ax rättsxetenskapens uppgift mycket från den för tiden gängse uppfattningen.' Det är förmodligen fÖrst vid bedömningen ax räckx idden och innebörden ax det rättsxetenskapliga arbetets resultat som Hägerströms och begreppsjurisprudensens åsikter kommer att skilja sig åt."* 1 lägerström anser inte att x etenskap kan resultera i absolut kunskap, absoluta sanningar, absoluta begreppsbestämningar eller absoluta sx stematiseringar, följaktligen kan inte heller den juridiska anaIxvsen ax det rättsliga materialet leda till sådana absolut giltiga resultat.' -Vila försök i den riktningen kommer, enligt 1 lägerströms sx nsätt, att leda till resultat som inte kan försxaras på xetenskapliga grunder. Sådana försök till absolutifiering riskerar dessutom att leda 118
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=