benådning i dessa fall som rätr\ isans homplcttfriug.'' Denna "säkerhers\entils-teori" är kanske der mesta amända argumenter for benådningsinstitiitionens existens. Samma retorik amändas ännu i dag i den finska straffrättspolitiska diskursen."'’ "Säkerhets\ entilsteorin" jämnar dock inte ut den teoretiska diskrepans som finns mellan institutionen och den moderna rätts- och statsläran. Finns det kanske ett annat sätt art försöka lösa konflikten.^ löi amerikansk rättsfilosof \ id namn Kathleen Dean Moore har försökt skapa en "benådningsteori" som baseras på den rerributi\a straffteorin. 1 lennes idé är art på en allmän ni\ å fastställa situationer där pardon i) måste beviljas, 2) kan be\ iljas och ;?) inte får be\ iljas. .Moores svfte är art komma undan det godt\cke som ännu i dag är förknippar med bruket a\ benådningsrätt (i Amerika).' Moores teori har dock ett \ äsentligt problem. Så snart som man bfirjar att skapa regler för benådningsprerogatix ets bruk, så förlorar benådningen sin karaktär av undantag och assimileras med den moderna rättens sfär. Benådningen upphör således att existera. Detta kan sägas ha skett till exempel i Finland om man särskilt ser på benådningar a\’ li\ stidsfångar. Praxis är att dessa bex iljas nåd efter ungefär toh år. I detta avseende har benådningspraxisen således fått en status a\' en rättsliz norm. 110
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=