{itulliimcrinu'ji sine lcgi\ nulla poaia .fine lege):' Dot riirrsstarliga idealet utö\ ar torttaraiule en stark pin erkan på den \ästerläiidska politiska verkligheten. Mot den o\ an gestaltade bakgrunden om rättsstaten och den moderna rätten, är der berättigat att ifrågasätta benådningsinstitutionens e.xistens i moderna rättsordningar. Om rättsskipningen skall baseras på skri\ na lagar (eller prejudikat) och på rättfärdigandet a\ domar, oeh \ idare, om domstolst äsendet skall \ ara den enda statsmakten som fattar beslut om straffets längd: hur är det då mfijligt att försvara e.xistensen av en institution \ars tillämpning inte krä\er någon argumentering och de facto kan strida mot lagstiftarens och lagskiparens \ ilja.- Benådningsinstiturionen \ erkar art öppet br\'ta till exempel mot likställighetens och rättssäkerhetens principer. .\r inte benådningsinstiturionen en uppenbar "blind fläck" inom mcxlern rättsteori och politisk teori.^ Redan de (rätts)filosofer som själva \ar verksamma under rättens moderniseringsutxeckling var a\' den idealistiska uppfattningen att benådningsinstiturionen skulle bli överflödigt när milda ocb rättsenliga strafflagar införts i landet. Deras kritik av benådningsinstiturionen var omfattande, och de kritiserade särskilt den nva tidens stränga straffrätt och de absolutistiska härskarnas missbruk a\ benådningsinstiturionen under gångna sekler.-^ Benådningsinstitutionens rilharo \ar emellertid rättfärdigad ur \ issa SN iipunkter. 1 den finska rättsliga litteraturen har till exempel Jaakko l orsman - \anhgen betraktad som upphowsman till i(S89 års Strafflagen - hä\ dat art ä\ en om institutionen \ ar speciellt utsatt för missbruk, så fanns det vägande skäl for dess existens, l lan menade art det kan föreligga förhållanden och omständigheter där en bokstawstolkning a\ lagarnas bestämmelser kunde leda till en orätt\ is behandling {.fummuni ju.f - .funnna injuria). Enligt korsmän behöx des 109
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=