Benådningsinstitutionen under förmodern tid 1 den s\onska rärtsl\istoriska litteraniren påstås det etta att henådningsinstitutionens uppkom redan på medeltiden. 1'lera forskare menar art \ issa stadganden i landskapslagarna och landslagarna t\ der på detta.' Idiligt e.xempeh is N ästgtualagen och Ostgiitalagen hade kungen rätt art på sin eriksgata lösgiva tre män genom att het ilja s.k. Icjdchrrc. lin förutsättningen \ ar dock art förhr\'taren inte hade begått ett }iidivgsvcrk. låirfarander stred inte mot målsägandens rättsliga status eftersom målsäganden trots detta ännu hade k\ ar rätten att hämnas. Lejdebrexet innehar sålunda bara ett eftergixande a\ kungens och häradets rättsliga fordringar. l X ästmannalagen stadgades att konungen ägde rätt "att bryta alla scrok.uKitcr oc alla opsohiicr". .\led detta menades art kungen hade rätt att upphäxa alla domar som antingen bxggdes på falska premisser eller x ar tcir stränga. Denna bestämmelse infördes senare i landslagarna där kungens rättsliga makt äx en utx idgades genom nx'a sradganden. linligr landslagarna hade kungen rätten art hex ilja s. k. fredshrre. Detta innebar att förbrx taren efter hållen rannsakning fick behålla sin frid och sona brixttet med böter, låörutsättningen x ar att förbrx taren hade hemställt saken till kungen, och inte låtit en i allmän domstol ax kunnad dom x inna laga kraft. 1 sådant fall kräx des målsägandens medgixande. 1'redsbrex omfattade inte nidingsx erk.^ Om man bara ser på de ox annämnda stadganden, är det helt rimligt att påstå art benådningsinstitutionen xerkligen hade sitt uppstod under medeltiden. Så är det på tcxtiiilhi nix ån. Men om man betraktar den xerkliga samhälleliga situationen så hirändras bilden. Kungens rättskipningsmakt x ar ännu sx nnerligen sxag.' Det xar istället på de lokala tingen som den allra största delen ax de rättsliga rx isterna 103
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=