1 lii\ udfrågan som ställs här är; vilkai är baiåcliiiugsiustitutioiicu rvlation till den modcruu rätten och rättsstaten? I lur \ äl - eller dåligt - är hetiådningsinstitutionen anpassat till moderna rätten, som eanligen heskrit s som autonomisk, logisk och formell? Och \ idare, hur är henådningsinstitutionen anpassat till tankarna om rättsstaten [Rechtsstaat) \ ars \ iktigaste innebörd är att rätten och lagarna ska skedda medborgarna mot statens godtecke? Ar benådningsinstitutionen ett nöd- \ ändigt rättsligt instrument inom den moderna rätten eller bara en historisk relik från förgången tid? Detta är frågor som ska best aras i artikeln. Innan man går \ idare är det nödt ändigt att definiera några begrepp som antändas i texten. Med begreppet henadningsinstitntion menas den institutionaliserade relationen mellan samhället och indit iden. Bet iljandet at en hejiädning {pardoti) hänt isar således till frigiårelse från en dom fälld at statens domstol. Begreppet nåd \ sin tur pekar på det imiehållsliga förhållandet mellan två individer. Nåd är sålunda ett moralfdosofiskt begrepp som knyter an till sådana mänskliga känslor som medlidande, medömkan, ostv .Vrtikeln är indelad i fem kapitel. Det andra och tredje kapitlet behandlar benådningsinstitutionen före modern tid. Svftet är att beh sa utformningen at själt a institutionen och dess orsaker. 1 fjärde kapitlet granskas benådningsinstitutionens förhållande till modern rätt och försök görs att besvara de ot an ställda frågor. I femte kapitlet görs en kort sammanfattning at artikeln. 102
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=