RSK 11

90 kerheten.” Och så länge SL var i kraft tycks det ha varit regel att den som frikändes på grund av otillräknelighet tvångsomhändertogs på icke-straffrättslig väg.215 Ska man tala om straffrihet för personer med psykisk störning som en idé och en praktik med djupa historiska rötter i svensk rätt bör man alltså tillägga att denna straffrihet alltid har kompletterats med en möjlighet till frihetsberövande – låt vara att detta frihetsberövande inte har betecknats som straff. På så sätt kan man säga att de senaste utredningsförslagen om att införa tillräknelighet som ansvarsförutsättning i svensk rätt bygger på en lång historisk tradition. Dessa utredningar har nämligen föreslagit att så kallade skyddsåtgärder under vissa förutsättningar ska kunna användas mot personer som frikänts från straffrättsligt ansvar på grund av otillräknelighet – men alltså inte mot ”friska personer” som frikänns på någon annan grund.216 Det tål att fundera på om en sådan ordning hade kunnat föreslås om inte särebehandlingen av personer med psykiska störningar varit så djupt förankrad i den svenska straffrättshistorien. från vettet genom tiderna 215 Se exempelvis Strahl, Den svenska kriminalpolitiken, s. 170. 216 Se SOU2002:3 ochSOU2012:17.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=