62 De senaste decennierna har också flera offentliga utredningar föreslagit att tillräknelighet införs som ansvarsförutsättning i svensk rätt.112 Ett argument som då framförts är vad som har kallats för ”det internationella argumentet”, vilket går ut på att införandet av ett tillräknelighetskrav skulle medföra att den svenska rättsordningen blir mer i överensstämmelse med andra länders rättssystem.113 Något motsvarande ”historiskt argument” har inte förts fram, men kan likväl ofta anas när tillräknelighetsfrågan diskuteras idag – inte minst i de ovan nämnda offentliga utredningarna som innehåller relativt omfattande historiska redogörelser. Strahl är en av få som faktiskt uttryckligen tar historien till intäkt för sin ståndpunkt att straffrättens påföljder inte bör drabba alla människor oberoende av deras egenskaper: ”Denna uppfattning”, skriver han, ”skulle inte vara så gammal som den är, om den inte hade stark saklig grund.”114 Samtidigt som opinionen för införandet av ett tillräknelighetskrav är stark, beskrivs tillräknelighetsfrågan emellanåt som en av straffrättens mest komplicerade. Inte minst aktualiserar den ett intrikat samspel med en ickerättslig vetenskap – rättspsykiatrin – som väcker frågor om på vilken grund, och av vem, den straffrättsliga tillräknelighetsbedömningen ska göras. En annan fråga som är ofrånkomligt förknippad med tillräknelighetsfrågan är vad som ska hända med en person som frikänns på grund av otillräknelighet. Ska vederbörande gå fri, eller måste det finnas en möjlighet till tvångsomhändertagande om den otillräknelige uppfattas som återfallsbenägen? Den följande framställningen tar sin utgångspunkt i dessa ovan väckta frågor. Syftet är att identifiera de idéer och samhälleliga förhållanden som påverkat lagstiftningen genom historien, liksom de eventuella utmaningar som uppstått till följd av den. I någon mån handlar framställningen också om att pröva hållbarheten i det historiska argumentet som nämts ovan. Kan en lång historisk tradition användas som argument i frågor som rör rättsordningen idag? Detta kommer läsaren själv få ta ställning till. Framställningen kan beskrivas som en rättshistorisk exposé över de straffrättsliga bestämmelser som genom åren aktualiserats i svensk rätt när en psykisk störd person begått en straffbelagd gärning.115 Den tar sin börfrån vettet genom tiderna 112 SOU1996:185, SOU2002:3 ochSOU212:17. 113 Detta menas i sin tur främja internationellt samarbete. Se SOU 2002:3 s. 238 och 2012:17, s. 530. 114 Strahl, Allmän straffrätt i vad angår brotten, s. 77. Notera dock att Strahl inte anser att tillräknelighet bör vara en brottsförutsättning, utan istället påverka valet av påföljd. 115 Tyngdpunkten ligger alltså på själva rättsreglernas utformande. Av utrymmesskäl läggs
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=