maria rasmussen hundrandena. Som framgått ovan framstår det som att känsloord såsom hat, arghet och vredesmod snarast haft en kvalificerande funktion i MB och att det är först under 1800-talet som det faktum att en gärning begåtts i vrede börjat anses vara en omständighet som talat för ett mildare straff. Under 1900-talet framstår det som att en ökad betoning lagts först vid skälen för affekten, därefter vid skälen för gärningen som det i straffrättsligt hänseende relevanta. Idag kan således motivet för gärningen utgöra en förmildrande omständighet, oavsett om gärningen begåtts med ”kallt blod” eller inte. Även om betydelsen av affekt har tonats ned i senare års rättskällor verkar det inte röra sig om någon direkt uppgörelse med affekt som förmildrande omständighet, utan också i senare års rättspraxis finns exempel på fall där affekt i sig tillerkänts status som sådan. En fortsatt historisk diskussion om ämnet skulle t.ex. kunna jämföra en sådan utveckling med synen på känslor inom andra vetenskaper. propositionno. 173 i Bihang till samtliga riks-ståndens protokoll vid lagtima riskdagen i Stockholm åren 1859 och 1860, 10:e samlingen, första avdelningen, andra bandet. prop. 1844:69, Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till Rikets-Ständer om antagande af ny Strafflag; Gifven Stockholms Slott den 17 December 1844 prop. 1847:18, Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till Rikets Ständer om antagande af ny Strafflag, med flera hithörande lagbestämmelser; gifven Stockholms Slott den 17 September 1847 prop. 1862:37, Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till Rikets Ständer om antagande af ny Strafflag; Gifven Stockholms Slott den 23 September 1862 prop. 1962:10 del A-C, Kongl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till brottsbalk prop. 2009/10:147, Skärpta straff för allvarliga våldsbrott m.m. prop. 2013/14:194, Skärpt straff för mord prop. 2018/19:138, Straffet för mord 57 7 Källförteckning Offentligt tryck •propositioner
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=