maria rasmussen en. I förarbeten har uttalats att den kränkning som föranlett brottet måste vara sådan att gärningspersonens agerande, utifrån ett objektivt perspektiv, framstår som förståeligt.105 Under åren sedan BrB:s ikraftträdande har vissa reformer avseende straffet för mord genomförts. Också genom vissa allmänna reformer har en förskjutning ägt rum på så sätt att något fler gärningar idag bör bedömas som mord än vad som tidigare varit fallet.106 Någon ändring som tagit sikte på de omständigheter som rent kvalitativt medför att en gärning ska rubriceras sommord eller dråp har emellertid inte gjorts sedan BrB trädde i kraft. HDhar i flera fall, senast NJA2016 s. 809, uttalat att stark affekt till följd av en provokation från offrets sida är en omständighet som kan påverka om en gärning ska rubriceras som mord eller dråp.107 I NJA1987 s. 33 stod en man åtalad för att ha dödat en bekant. De två männen hade tillsammans med den tilltalades bror umgåtts en kväll i centrala stan. Under kvällens gång hade den tilltalade och offret hamnat i bråk av okänd anledning. I samband med detta hade den tilltalade tagit fram en kniv som han bar på sig och tilldelat offret ett tjugotal knivhugg på överkroppen. Vid bedömningen av om gärningen skulle rubriceras som mord eller dråp vägde HD in som förmildrande omständighet att den tilltalade av okänd anledning gripits av ett ”besinningslöst raseri” och i detta sinnestillstånd utfört gärningen. Affekten tillgodoräknades alltså den tilltalade trots att skälen för dess uppkomst var okända. I NJA2018 s. 574 p. 22, som visserligen rörde misshandel, har vidare HDuttalat att instrumentellt våld vanligtvis bör anses vara av allvarligare karaktär än impulsstyrt sådant.108 55 105 Prop. 2009/10:147, s. 44. 106 Se beträffande straffutvecklingen för mordSOU2007:90, s. 15f., NJA2013 s. 376 p. 17–31, prop. 2013/14:194, s. 1, NJA2016 s. 3 särskilt p. 22–26 och Ds 2017:38. Se också prop. 2009/10:147, särskilt s. 13ff. ochNJA2011 s. 89 p. 9-10. 107 NJA2016 s. 809 p. 9 108 Med instrumentellt våld brukar avses målinriktade, rationella, handlingar som företas för att uppnå något: våldet utövas alltså inte för våldets egen skull utan för att gärningspersonen ska få det hen önskar. Motsatsen till instrumentellt våld är expressivt våld, där våldet ses som ett uttryck för känslor. För kritiska kommentarer om uppdelningen av expressivt och instrumentellt våld, se Isdal 2001, s. 40f. Isdal menar bl.a. att konsekvensen av en sådan begreppsbildning är att den medför två olika värden där den ena typen av våld ses som begripligt och den andra som förskräckligt. Enligt Isdal är allt våld både emotionellt och förnuftsmässigt och uppdelningen bygger således på en felaktig föreställning om vad våld är för något. BrB:s reglering av uppsåtligt dödande 5.2.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=