maria rasmussen I 1832 års lagförslag frångicks den kasuistiska lagstiftningstekniken och straffbuden blev mer allmänt hållna än de tidigare hade varit. Mord och dråp föreslogs som generella brottskategorier där avgörande för om en gärning skulle rubriceras sommord var om dödandet hade begåtts med berått mod. Om gärningen begåtts i hastigt mod skulle den rubriceras som dråp.38 De båda rubriceringarna återfanns tillsammans med misshandel i 14 kap. SLsom hade rubriken ”Mord, dråp och annan misshandel”. Som Cavallin har påpekat kan utifrån denna rubrik konstateras att det framstår som att dödande och andra våldsgärningar inte ansågs vara väsensskilda, utan att misshandel betraktades som en överkategori till mord och dråp.39 Distinktionen mellan gärningar begångna i hastigt och berått mod fanns också i relation till andra bestämmelser i kapitlet, såsom misshandel med dödlig utgång, 14 kap. 4och5§§SL, och misshandel som lett till svår kroppsskada, 14 kap. 10 §SL. I samtliga fall var gärningar begångna i hastigt mod förenade med en lindrigare straffskala än motsvarande gärningar begångna med berått mod. Vad gäller innebörden av distinktionen mellan berått och hastigt mod uttalade Lagkommittén år 1832 att det inte var nödvändigt att överläggningen och verkställigheten av brottet var starkt skilda från varandra tidsmässigt för att en gärning skulle vara begången med berått mod. Istället angav kommittén att det enda som förutsattes för att kvalificera gärningen sommord var att beslutet att döda hade fattats vid ett tillfälle då gärningspersonen befunnit sig i ett tillstånd där hen haft förmåga att överlägga.40 Av Carlén tolkades denna skrivning som ett uttryck för uppfattningen att gärningen kunde vara förövadmed berått mod även om den vidtagits direkt efter att det brottsliga beslutet fattats, så länge den var begången med ”kallt blod.”41 37 38 Enligt dåvarande terminologi omfattade ordet dråp inte bara dödande med hastigt mod utan också misshandel med dödlig utgång enligt 14 kap. 4 och 5 §§ SL. Se Carlén 1866, s. 223 och prop. 1962:10 del B s. 73. 39 Cavallin 1999, s. 187. 40 Se motiven till 1832 års förslag om allmän criminallag, s. 48. Att ha ”kallt blod” är en metafor som finns på flera språk och somSAOBmenar står för att göra något lugnt, beräknat,med överläggning, oberört och hänsynslöst. SeSAOB:s nätupplaga, uppslagsord ”kall”, hämtad 2019–08–20. 41 Carlén 1866, s. 231. Särskilt om 14 kap. SL 3.2. Distinktionen mellan berått och hastigt mod 3.2.1.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=