maria rasmussen resulterade i attSLantogs år 1864. Till skillnad från 1734 års missgärningsbalk var 1832 års förslag en systematiskt uppbyggd lag vars ideologiska gods var inspirerat av europeisk upplysningsfilosofi.31 Proportionalitet och förutsebarhet ansågs vara viktiga värden och därför föreslog kommittén bl.a. att legalitetsprincipen skulle lagfästas.32 Syftet med bestraffningen ansågs vara dels avskräckning på så sätt att allmänheten skulle ta varning av straffhotet, dels individualprevention på så sätt att det utdömda straffet skulle främja brottslingens förbättring.33 Trots det förstnämnda syftet förespråkade inte kommittén stränga straff då man menade att alla länders erfarenhet visar ”att ytterligt stränga straff förhårda istället för att affråda”. Stränga straff ansågs vidare stå i motsättning till ”rättwisans fordringar och mensklighetens pligter”.34 Det framstår således som att tanken har varit att straffet skulle ha allmän- och individualpreventiv verkan samtidigt som det skulle svara mot vad som ansågs rättvist för varje brott. 1832 års lagförslag innebar ett brott mot tidigare lagstiftningsteknik bl.a. på så sätt att lagen innehöll differentierade straffskalor. För varje brott stadgades en straffskala inom vilken domstolen skulle hålla sig vid utmätandet av straffet. I och med detta uppstod frågan om exemplifierande försvårande och förmildrande omständigheter skulle upptas i lagen. I 1832 års förslag angavs endast att domstolen skulle mäta ut straffet på grundval av gärningens svårare eller lindrigare beskaffenhet, gärningspersonens större eller mindre ”brottsliga vilja” och ”övriga omständigheter som försvårande eller förmildrande är”.35 I sin remiss önskade HDemellertid att förslaget skulle 35 31 Munktell 1943, s. 42. Om upplysningsfilosofins inflytande på straffrätten under senare delen av 1700-talet se bl.a. Munktell 1943, s. 40f och Björne 1995, s. 305f. 32 Se 1 kap. 30 § i 1832 års förslag till rättegångsbalk. Se även Wallén 1976, s. 6f. 33 Se motiven till 2 kap. i 1832 års förslag till allmän criminallag, s. 8. 34 Se motiven till 2 kap. i 1832 års förslag till allmän criminallag, s. 8. Se även Anners 1970, s. 9f.Anners menar att den europeiska straffrättsdebatten befann sig i ett komplicerat läge i början av 1800-taletdå flera olika, inbördes svårförenliga, straffrättsteorier hade fått stort genomslag och lagkommittén således stod inför en svår uppgift. Enligt Anners utgjorde emellertid förslaget från 1832 en skicklig och väl utvecklad kompromiss som gav uttryck för såväl preventionsteorier som vedergällningsteorier, se a.a. Som kontrasterande uppfattning kan noteras att Hagströmer, nästan hundra år tidigare, inte var lika positiv i sitt omdöme utan beskrev den uppfattning om straffets syfte som kom till uttryck i motiven till SL som ”godtyckligt eklektisk.” Hagströmer anförde att det i motiven ”förekomma snart sagdt alla tänkbara ändamål för straffet framhållna om varandra.” Se Hagströmer 1875, s. 171 samt hans redogörelse för olika uttalanden i olika motiv i n 1 s. 171ff. 35 Se 6 kap. 1§ i 1832 års förslag till straff-balk, s. 11. Vidare stadgades att om både försvårande och förmildrande omständigheter förekom i samma mål var det upp till domstolen att avgöra vilka av dessa som var övervägande.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=